Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som presenterat siffrorna. I riket föds det fler barn än det dör människor, vilket ger en naturlig befolkningsökning, 2016 på 26 443 personer, men i Norrbotten råder födelseunderskott i samtliga kommuner.
Istället är det invandringen som ger de positiva siffrorna för riket och för Piteå likväl som för Älvsbyn, där befolkningsökningen dock stannar på blygsamma tio personer fler. Negativ utveckling har både Arvidsjaur (– 29) och Arjeplog (– 11). Sista december var vi 41 904 Pitebor, 8 193 Älvsbybor, 6 442 Arvidsjaurbor och 2 876 Arjeplogare.
Och att fler flyttar in än det är folk som flyttar ut, beror givetvis på våra nyanlända. Flyktingar som fått uppehållstillstånd och kommunplacerats här. I Piteå, som ökade med 356, ökade samtidigt antalet utrikes födda med 349, i Arvidsjaur ökade de utrikes födda med 29, i Arjeplog med tolv och i Älvsbyn 69. Det innebär att utan invandrarna, skulle minussiffrorna varit betydligt större för båda A-kommunerna och även Älvsbyn hade hamnat på minus.
Men Kommunalrådet Helena Stenberg (S) i Piteå är nöjd och glad i dag:
– Det här är den största ökningen sedan 1991, konstaterar hon, och våra nya Pitebor är en stor del av den ökningen. Vi jobbar hårt med integrering och inkludering för att våra nyanlända ska vilja stanna här.
Och många av nya Piteborna trivs utmärkt, känner sig välkomna och vill gärna stanna och bilda sig en framtid i kommunen. Bara det ordnar sig med jobb och bostad.
Paret Mohammad Omar och Alaa Istanboly med elva månader gamla dottern Aisha är ett exempel. Att det blev just Piteå, beror på att de hört mycket gott om kommunen och bett om att få bli placerade här.
– Piteborna är så snälla, när vi flyttade in kom grannen genast över och hälsade på oss, sa Mohammad när PT träffade dem.
Bostad är alltså ordnat, nu återstår integrering och arbete. Sysselsättning, att kunna ta hand om och försörja sig själv och sin familj är viktigt. Det betonade Mohammad, som studerade till matematiklärare på universitetet i Aleppo, Syrien, innan de flydde hit, flera gånger:
– Jag behöver inte alls jobba som lärare, jag förstår att det blir svårt. Jag kan jobba med vad som helst, bara jag får ett arbete.
Och få ut de nya Piteborna i arbete kommer att bli den stora utmaningen:
– Ja, arbetslösheten minskar glädjande nog generellt och framför allt för våra ungdomar, men tyvärr gäller inte det de utrikesfödda, säger Stenberg.
Här nämner hon bland annat ett nytt projekt som samhällsbyggnads- och socialnämnden precis har startat, Lärande rekrytering, som är individuellt anpassat men där särskilt invandrare kan få en chans att komma ut på arbetsmarknaden, pröva olika jobb och skaffa sig kontakter som på sikt kan leda till fast arbete.
Även bostäder är förstås en nöt att knäcka, men hittills har det gått bra.
– Ja, vi har klarat våra åtaganden 2016 och tror inte att det ska bli några problem i år heller, då vi lovat att ta emot 183 nyanlända. Det kommer loss en hel del boende i och med samarbetet med Rawi och Pitebo, som avsätter var tionde lägenhet som blir ledig för nyanlända, och ombyggnaden av kvarteret Häggen.
Men de positiva siffrorna till trots, lär Piteå inte nå 43 000 invånare år 2020, så det målet kanske får skrivas ner framöver.