Stormarknadernas kamp mot matsvinnet

Varje dag slängs tonvis med mat i landets butiker. I Piteå arbetar stormarknaderna för att hålla nere på matsvinnet och samtidigt hålla hög kvalitet på sina sortiment.- En fläck på en paprika behöver inte betyda att den är dålig, men eftersom ingen skulle köpa den ändå så plockas den bort, säger Per Stenmark på Ica Kvantum.

Med lägre priser på varor som närmar sig bäst före-datumet försöker livsmedelsbutikerna få varorna sålda i stället för att tvingas slänga bort dem.

Med lägre priser på varor som närmar sig bäst före-datumet försöker livsmedelsbutikerna få varorna sålda i stället för att tvingas slänga bort dem.

Foto: Sofia Wellborg

PITEÅ2011-08-01 06:00

Matsvinnet är ett problem hela vägen från produktion till konsumtion. I landets butiker slängs årligen 110 000 ton mat, uppger Livsmedelsverket.

- Vi har en livsmedelslagstiftning att följa och en affärsverksamhet att bedriva. Det gäller att hitta en mix där båda delarna fungerar, säger Christoffer Schoeneck som är butikschef på Willys.

Kött, charkprodukter, frukt och grönsaker är varorna som oftast slängs i soporna trots att de i många fall är långt ifrån oätliga.

På Piteås stormarknader säger talespersonerna att frågan om hur matsvinnet ska hållas nere har en hög prioritet.

- Det viktigaste är att göra inköp av rätt kvantitet vid rätt tillfälle. Varuvårdnaden måste fungera så att varorna förvaras vid rätt temperatur och att ömtåligare varor behandlas varsamt, säger Per Stenmark, vd för Ica Kvantum.

Ögon och händer avgör
Varor som slängs bort beräknas årligen uppgå till mellan 2 och 4 procent av en livsmedelsbutiks totala omsättning.

- Ögon och händer avgör om en vara är otjänlig. En fläck på en paprika behöver inte betyda att den är dålig, men eftersom ingen skulle köpa den ändå så plockas den bort, säger Per Stenmark.

Det vanligaste knepet som butikerna använder är att sänka priset på varor som närmar sig utgångsdatumet och placera dessa på en välexponerad plats i butiken.

För butikerna handlar det också om att hänga med i hur efterfrågan av en vara hastigt skiftar mellan olika delar av året.

- Ta julskinka som exempel. Det säljer jättebra under en kortare period men några dagar efter julen vill ingen ha det. För oss gäller det att spara sådan statistik och använda den inför framtida inköp. Det gör ont i hjärtat att slänga mat, säger Tomas Lundqvist som är matchef på Coop Forum.

Finns det någon möjlighet att skänka varor som riskerar att bli svinn till exempelvis djurfoder?
- Inte som det ser ut i dag.

Konsumentens ansvar
Ansvaret för att få ner matsvinnet ligger också hos kunden, menar stormarknadernas talespersoner. I hushållen slängs 100 kilo matrester per person och år. Mer än hälften av detta, 56 kilo, är fullt ätbar mat som av olika anledningar kastas bort.

Per Stenmark menar att det finns en datumfixering hos kunderna.

- Det leder till att producenterna datumsätter sina varor med hängsle och livrem. Ingen vill bli anklagad för att fuska med datumen.

FAKTA Så minskar du matsvinnet i hemmet

Låt lukt och smak avgöra om en vara är obrukbar i stället för att enbart se till utgångsdatum.

Förvara matvarorna på rätt sätt. Bröd, frukt, rotsaker och en del grönsaker mår bäst av att förvaras svalt. Undvik att köpa för mycket även om det finns extrapriser i butiken.

Töm förpackningar ordentligt innan de slängs.

Satsa på kvalitet av färskvaror. Ett högre kilopris kan löna sig om du slipper ansa bort skämda delar.Källa: Sveriges lantbruksuniversitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om