Det är företaget Westander som på uppdrag av Norrbotniabanegruppen ställt frågor till de 500 riksdagsledmöter med störst chans att komma in i riksdagen. Av de 389 personer som svarade ansåg 60 procent, eller 233 personer att regeringen snarast bör ge klartecken för bygget av Norrbotniabanan.
Detta i etapper med start från Umeå, i enighet med förslaget från Trafikverket.
När samma fråga ställdes till 1 000 privatpersoner i hela Sverige blev stödet för bygget ännu större – 72 procent. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är stödet överraskande stort – 68 procent.
– Det är riktigt glädjande och ett jättebra kvitto för att vårt arbete gett resultat. Det är intressant att stödet ligger såpass högt som det gör i dag, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen som dock menar att det på inget sätt går att luta sig tillbaka nu.
– Vårt arbete kommer att fortsätta enträget, tills vi får ett klartecken, säger Elisabeth Sinclair som menar att det handlar om att synas och delta i partimöten, kongresser, debatter och mässor. Detta för att kunna öka kunskapen kring Norrbotniabanan.
76 av 389 riksdagskandidater ställde sig tveksamma, visste inte eller ville inte svara ja eller nej i undersökningen.
Moderaterna mest negativa
När det gäller partitillhörighet fanns ett parti som stack ut ordentligt – moderaterna. Där sa 44 av 77 personer nej till Norrbotniabanan.
– Det starkaste partiet i regerigen står inte bakom satsingen och i och med det står inte heller regeringen bakom, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.
– Det går inte att sticka under stolen att vi kännt ett tufft motstånd från detta håll, säger Peter Roslund (S), ordförande i Norrbotniabanegruppen som dock ser det som positivt att regeringen nu utsett två förhandlingspersoner som ska pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige.
Men samtidigt håller tiden på att rinna iväg, redan i höst måste EU-pengar sökas för medfinansiering för förverkligadet av banan. Detta eftersom EU släpper merparten av de pengar som är avsata för för infrastruktur under budgetperioden fram till år 2020.
– Vi kan inte söka pengar själva eftersom Norrbotniabanan inte finns med i den nationella planen. Regeringen måste ställa sig bakom, säger Elisabeth Sinclair.
Vid tre tillfällen har Norrbotniabanan AB lämnat in en ansökan om bidrag från EU, detta till planeringsarbetet för de första tio kilometerna. Men regeringen har inte velat ställa sig bakom ansökan som därmed inte har kunnat skickats in. Detta eftersom projektet inte finns i den nationella transportplanen.
– Får vi inte regeringens stöd så har tåget redan gått och vi måste vänta fyra år till, säger Gusten Granström.