Piteås kommunalråd tycker att landstinget har alldeles för bråttom i den här frågan, men han förstår samtidigt att naturbruksskolornas underskott är en börda för landstingets hårt ansträngda ekonomi.
Skatteväxlingen
– Det naturliga är ändå att landstinget är huvudman. Särskilt med tanke på planerna att bilda region.
Argumentet att verksamheten skatteväxlades redan på 90-talet är naturligtvis relevant, men Roslund konstaterar att det inte är bekymmersfritt.
– Problemet är att kommunerna behåller en del av dessa pengar. Nästa år löper skatteväxlingsavtalet ut och då måste det ses över för att hitta en hållbar lösning. Det här är utbildningar som behövs i länet och då är det viktigt att alla kommuner ser värdet i det.
Samordna
Landstingsrådet Maria Stenberg hävdar att det är lättare för kommunerna att via sina gymnasier hitta samordningsvinster och därmed täppa till underskotten?
– Ja, det blir enklare. Det finns många tjänster som går att samordna med Strömbacka och därmed minska kostnaderna, säger Peter Roslund och tillägger:
– Men det går lika gärna att lösa genom att landstinget köper tjänster av kommunerna till nettokostnad. Så fungerar det redan nu på många andra områden. Problemet är att den frågan aldrig har diskuterats.
Tar sitt ansvar
Peter Roslund är inte ensam om kritiken mot landstinget i den här frågan. LRF Norrbottens ordförande, Nils-Olov Lindfors, anser att "det är mycket olyckligt att landstinget inte längre vill ta ansvar för dessa viktiga utbildningar".
Lindfors är givetvis medveten om skolornas dåliga ekonomi på grund av minskat elevunderlag, men han tror att den trenden går att vända.
– Det är självklart att utbildningarna måste omstöpas på något sätt för att följa utvecklingen och för att få ekonomin i balans, men det naturliga är att landstinget fullföljer sitt ansvar och rättar till de brister som finns, anser Nils-Olov Lindfors.