Söker icke sitt
min morgondag
och ensam
i världen står jag
Fäller en tår
som ögat aldrig når
som en darrande sträng
genom hjärtat den går
En kärlek
som icke söker sitt,
känslor och närhet
lever fritt
Framtidens vackraste
drömmar
dränks i tankens
isade strömmar
Jag kan nästan säga
det var som en lek
men följderna blev
ett oövervinnerligt svek
Nu står jag bakom
vitmålat fönster
och livet är precis
som förr
Jag tvekar och väntar
här har jag varit förr
någon gång i livet
gläntar jag dock
på den sanna
kärlekens dörr
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!