Måndag förmiddag, några minuter i tio och det är redan kö vid ingången. Många hänger på låset för att göra de bästa fynden, andra helt enkelt för att de längtat dit. Kupan är för många mer eller mindre mittpunkten i deras liv, det är här de umgås med vänner, samtalar lågmält samtidigt som de söker bland kläderna och sakerna.
– Jag kommer hit nästan varje dag, säger Doris Berglund som går omkring med en kundvagn bland klädställen och pratar med Britta Berglund, som också hon hör till "stammisarna":
– Jo, egentligen kommer jag nog mest för det sociala, säger hon, fast visst kan man göra riktiga fynd här också.
Söker en bok
Vid ett annat ställ står Ingrid Lindström och plockar i plaggen. Hon berättar att hon inte är där lika ofta, men att det blir en gång i veckan i alla fall.
– Jag bor i Sjulnäs och jobbar i stan på måndagar, så då brukar jag passa på att fara förbi en sväng.
Kurt Kihlberg är vanligtvis stammis på bokavdelningen, medan frun brukar shoppa kläder och saker.
– Jag har sökt en bok i tio års tid och hoppas varje gång att den plötsligt ska stå där i hyllan, säger han och berättar att det är "Farmarna" av Sture Hammelskog från Arvidsjaur han är ute efter.
– Det är en oansenlig liten bok som kom ut på Bonniers förlag 1956, berättar Kihlberg, som inte hittat den i dag heller men som istället fyndat en tavla – för ramens skull.
Bland vinylerna och cd-skivorna hittar vi Hasse Mattsson, gammal musiker som jobbat i skivaffär. Han fyndar också i dag, både en Santana och en tidig Bowie.
Och en kvinna, som vill vara anonym, berättar att hon klarat ett helt års sjukskrivning på grund av Kupan:
– Jag handlar allt här, både kläder och skor åt hela familjen, och sparar massor på det. Och så är det bra social träning att gå hit när man varit hemma så länge, Kupan är fantastisk.
Gemytligt
Atmosfären är gemytlig och det sociala umgänget enkelt och okomplicerat. De flesta pratar gärna bort en stund, svårare än så är det inte.
– Vi har många som kommer på morgonen och stannar hela dagen, de åker iväg och äter lunch bara, annars är de här hela tiden, berättar Jan Svärdsudd, ansvarig för butiken och verksamheten sen tio år tillbaka.
Många pensionärer, sjukskrivna och andra daglediga har hittat ett bra ställe att slå ihjäl litet tid på.
– Många änkor/änkemän och andra som lever ensamma har hittat vänner för livet här på Kupan, konstaterar Svärdsudd.
13 anställda
Kupan-verksamheten startade i liten skala redan 1997. Då höll man till i en liten lägenhet i hyreshuset mitt emot gamla Forslunds och en par-tre personer klarade hela ruljangsen.
I dag är situationen en helt annan. Butikslokalerna med tillhörande lager är enorma i jämförelse, överskottet (som går till hjälparbete världen över) betydligt större, 13 personer är anställda plus att ett 30-tal frivilliga Röda kors-medlemmar hjälper till i verksamheten, som inhoppande kassapersonal och som klädsorterare kvällstid.
– Jo, vi är tre grupper som sorterar kläder, hänger och stryker och fixar, berättar Anita Nyman, som hör till torsdagsgruppen. Hon har frivilligjobbat i tolv år och många av de andra i gruppen har varit med flera år de också.
– Det blir ju en social samvaro också, säger Sigrid Lövgren.
Viktig insats
Och så är det verkligen. Frivilligjobbarna står där runt det stora bordet och småpratar medan de packar upp kläder, sen fikar de tillsammans "i halvtid" och hinner då lösa ännu fler världsproblem.
– Jo, det är riktigt trevligt. Man längtar hit hela veckan, säger Anita Nyman och berättar att gruppen inför påsken, då det inte skulle bli något på skärtorsdagen, hört sig för om de fick komma på onsdag istället.
– Vi har ju så himla kul tillsammans...
Torsdagsgruppen består av 13 personer, måndags- och tisdagsgrupperna ungefär lika många så totalt är mellan 30 och 40 personer engagerade på frivillig basis i Kupan.
– Då tillkommer alla de andra frivilliga också, vi har ju både besöksgruppen, bussvärdarna och sy-gruppen också, säger Christina Oscarsson.
Och förmodligen har de lika trevligt de också, samtidigt som de alla gör en stor och viktig insats.