Smittskyddsläkare tycker alla ska vaccinera sig
Den har utmålats som livshotande där vaccination bland så kallade riskgrupper måste prioriteras. Allt fler börjar ifrågasätta nödvändigheten att vaccinera sig mot svininfluensan.
Anders Nystedt, biträdande smittskyddsläkare i länet, anser det finns flera anledningar för länsborna att vaccinera sig mot den nya influensan. (Arkivbild)
Foto: Robert Lundberg
Hittills har den nya influensan, A(H1N1), den så kallade svininfluensan skördat drygt 3 600 liv i hela världen, enligt Världshälsoorganisationen WHO:s senaste statistik.
Uppblåst
I den allmänna samhällsdebatten går diskussionsvågorna höga.
Det finns de som anser att media blåser upp riskbilden, skrämmer allmänheten. Andra anser att det finns anledning ifrågasätta huruvida svininfluensan är så allvarlig, om vaccination över huvud taget är nödvändig.
- Det är möjligt att media blåst på lite för mycket, men utifrån min profession anser jag nog det finns flera anledningar att vaccinera sig mot den nya influensan, säger Anders Nystedt, biträdande smittskyddsläkare i Norrbotten.
En anledning är enligt hans uppfattning att en massvaccination innebär att smittspridningen går ner.
- Helt enkelt en solidaritetsfråga, säger han.
Andra våg
- Samhällsmässigt är det ju inte särskilt roligt om våra arbetsplatser dräneras på 25 procent av de anställda på grund av influensan.
Men Anders Nystedt har fler argument.
- Vi vet att det kommer en andra våg lite längre fram i vinter, erfarenhetsmässigt kan den vara ännu aggressivare. Då har vaccinationen fyllt en viktig funktion, anser han.
Som exempel nämner han den beryktade Asiaten i slutet på 1950-talet.
- Den första varianten 1958 följdes av en betydligt svårare variant året efter, säger Anders Nystedt.
Hans rekommendation till allmänheten är ändå tydlig.
- Jag anser att alla som har möjlighet, vaccinerar sig.
Kvicksilver
En uppmaning som däremot inte gäller de som redan hunnit få eller har haft den.
- Är det konstaterat med prover att individen haft den nya influensan är det inte nödvändigt med vaccination.
I debatten om för eller emot vaccination har bland annat nämnts att det nya vaccinet på grund av tidsbrist, inte hinner dosförpackas och därför innehåller konserveringsmedlet Tiomersal.
Ett konserveringsmedel som i huvudsak består av kvicksilver.
- Det är alldeles riktigt. Men om det finns rädsla för mängden kvicksilver, ja då kan gemene man lika gärna sluta äta abborre. Jag låter kanske raljerande, men det handlar om mikroskopiska mängder, säger Anders Nystedt.
Planerna är att kunna inleda vaccinerandet av norrbottningarna vecka 42.
- Med lite tur kommer vi att kunna hålla tidsplanen, säger han.
FAKTA A(H1N1) - svininfluensan
Symptomen påminner mycket om dem man får av vanlig influensa.
Vanligt är feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet.
Den nya influensan kan också ge diarré och kräkningar.
Det går inte att säkert veta vilken sorts influensa man har utan att man lämnar prov, men så länge man inte är allvarligt sjuk brukar det inte behövas.
De flesta som insjuknat har inte blivit allvarligare sjuka än vid en vanlig influensa, tvärtom verkar symtomen ofta vara lindrigare.
Mindre än 10 procent av de sjuka har behövt sjukhusvård, så är det också vid vanlig influensa.
De som blivit allvarligt sjuka har för det mesta haft någon underliggande långvarig sjukdom, men vissa har varit tidigare friska yngre personer.
Dödsfall har inträffat, men inte fler än vid vanliga influensaepidemier.
Svininfluensan betecknas som en Pandemi vilket betyder att det är en epidemi som har spridit sig till stora delar av världen, och att man kan förvänta sig att den sprids till många människor.
Källa: nll.se
Vanligt är feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet.
Den nya influensan kan också ge diarré och kräkningar.
Det går inte att säkert veta vilken sorts influensa man har utan att man lämnar prov, men så länge man inte är allvarligt sjuk brukar det inte behövas.
De flesta som insjuknat har inte blivit allvarligare sjuka än vid en vanlig influensa, tvärtom verkar symtomen ofta vara lindrigare.
Mindre än 10 procent av de sjuka har behövt sjukhusvård, så är det också vid vanlig influensa.
De som blivit allvarligt sjuka har för det mesta haft någon underliggande långvarig sjukdom, men vissa har varit tidigare friska yngre personer.
Dödsfall har inträffat, men inte fler än vid vanliga influensaepidemier.
Svininfluensan betecknas som en Pandemi vilket betyder att det är en epidemi som har spridit sig till stora delar av världen, och att man kan förvänta sig att den sprids till många människor.
Så jobbar vi med nyheter