Skyddsjakt på mås vid Ringiusviken i vår

På vintern lyser måsarna vid Ringiusviken med sin frånvaro, men till våren lär de vara tillbaka, för att skräna och skita. Då vidtas nästa åtgärd – skyddsjakt.

Mysigt. Vattenmiljön vid Ringiusviken är gynnsam för skrattmåsarna som blivit allt fler.

Mysigt. Vattenmiljön vid Ringiusviken är gynnsam för skrattmåsarna som blivit allt fler.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2016-12-14 18:12

Videon är inte längre tillgänglig

Problemet med måsar som skränar och skiter ner hus och bilar vid Ringiusviken, har varit ett problem under många år.

Olika åtgärder har vidtagits för att bli kvitt de flygande bajsmaskinerna men inget har fått någon större effekt. Rovfågelliknande bulvaner har satts ut men dem har måsarna vant sig vid efter en tid. För att få bort måsarna från hustaken har piggar satts upp på taknockarna, vilket har hjälpt, men förflyttat problemet till andra hus.

Under våren krävde miljö- och tillsynsnämnden att Piteå kommun skulle utreda om skyddsjakt var möjlig, något som de boende i området krävt under många år.

Nu är beslutet fattat. Det blir skyddsjakt på mås. Exakt hur det ska gå till är dock inte bestämt.

Anna-Karin Lundberg, enhetschef för plan, bygg och mark på kommunen, säger att man kommer att sätta igång med skyddsjakten innan häckningen startar i maj.

– Vi vet inte riktigt än om vi ska försöka skrämma bort måsarna eller skjuta av dem. Vi har varit i kontakt med Jägarförbundet för att få hjälp med att hitta skyddsjägare.

Under hösten har man utrett möjligheten att använda sig av gasolkanoner för att skrämma bort fåglarna. En gasolkanon är en form av kanon som ger ifrån sig höga ljud.

– Det skulle behövas ett skyddsavstånd på en kilometer för att använda sådana och det avståndet finns inte, eftersom husen ligger nära.

Enligt Anna-Karin Lundberg handlar det om att göra det så otrevligt som möjligt för måsarna att uppehålla sig vid Ringiusviken, där de i dag lever skyddat och dit rovdjur som räv inte kan ta sig.

Vad kan man göra då?

– En möjlig åtgärd är att tillfälligt höja vattenståndet så att marken där måsarna häckar hamnar under vatten.

Den första åtgärden som kommer att vidtas i vår är att i april sätta upp rovfågeldrakar. Dessa sätts upp i en lina i en sex meter hög stolpe. Rovfågeldraken föreställer en rovfågel med utspärrade vingar och den ”flyger” omkring i luften.

Det pågår även jobb med att formulera en ny ansökan till länsstyrelsen med en begäran om dispens från artskyddsförordningen vilket krävs för att exempelvis klippa vassen eller på andra sätt minska­ områdets popularitet som häckningslokal. Den ska skickas in inom kort och förhoppningen är att få ja på begäran den här gången.

– Vi har skickat in en sådan förut och fått avslag. Länsstyrelsen tyckte då att det inte fanns tillräckliga skäl för dispens. Det räckte inte med olägenhet för människor hälsa, säger Anna-Karin Lundberg.

Skrattmås

Kolonin i Ringiusviken utgörs främst av skratt­måsar.

Skrattmåsen är 35–39 centimeter lång, har ett vingspann på 86–99 centimeter, väger ungefär 250 gram.

Skrattmåsens är en högljudd fågel, speciellt när den är på plats i sina häckningskolonier. Dess läte är ett skränigt "krii-arr"

Skrattmåsen häckar ­kolonivis i vassrika sjöar ­eller näringsrika träsk. Boet byggs ofta på en vatten­omfluten tuva av torra vassrör och gräs.

Från slutet av april till början av juni läggs de tre äggen. Ruvningstiden är ­22–24 dygn. Efter fem–sex veckor kan ungarna flyga.

Arten har två åldersklasser. Den adulta skrattmåsen i sommardräkt har mörkt huvud med röd näbb. Nacke, bröst, buk och undergump är vit, manteln är ljusgrå och stjärten och övergump är helvit.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om