Flyktingströmmarna till Sverige ökar och Migrationsverket planerar för att ta emot ansökningar och ordna boende åt så många som 4 000 asylsökande per vecka.
– Vi har haft över 3000 asylsökande per vecka under väldigt lång tid, fyra, fem veckor, och vi ser inte någon avtrappning, tvärtom, säger Tolle Furegård.
I dagsläget klarar Migrationsverket av att ge flyktingarna tak över huvudet. Men boendesituationen är ansträngd och skulle antalet asylsökande öka kraftigt blir det svårt.
– Vi vänder på alla stenar. Vi är lite oroliga, säger Furegård.
Bussas till Boden
Det är framförallt flyktingar från Syrien som söker asyl på Migrationsverkets anläggningar i södra Sverige. Trycket är så högt att vissa måste bussas till ansökningsenheter på andra orter i Sverige.
– Totalt har tre bussar gått söderifrån upp till Boden. Det rör sig om 100 till 120 personer, säger Tolle Furegård.
Kommer det att komma mycket asylsökande upp till Norrbotten framöver?
– Vi hoppas det. Det i sin tur handlar om vi får tag i boenden uppe i Norrbotten. Vi söker nationellt och har ett jättestort behov av platser. Men det är också så att vi måste upphandla de här platserna enligt lagen om offentlig upphandling. Det är ett trögt system och ingenting som bara händer.
Flyktingvåg till Finland
Enligt Per-Erik Bjurholt, expert på Migrationsverkets Region nord, finns det än så länge boenden för de asylsökande som kommer till Norrbotten.
– Men det kan från en dag till den andra smälla till och komma bra många fler. Då blir det fullt väldigt snabbt, säger han.
Men Migrationsverket har också reagerat över att många flyktingar väljer att åka buss och tåg till Norrbotten för att söka asyl i Finland. Varje dag passerar hundratals asylsökande gränsen vid Haparanda.
– Troligtvis är det så att lotsar eller smugglarna skickar ut signaler om att det är långa väntetider och trångt med boenden i Sverige. Då väljer man Finland för att det är lugnare där, säger Bjurholt.
"Stor ansträngning"
En allt större del av alla asylsökande är ensamkommande barn, siffran har ökat från 10 till 30 procent på ett år.
– Det ger en stor ansträngning på kommunerna men också vår ansökningskapacitet. Det tar mycket längre tid att registrera ett ensamkommande barn som söker asyl än en vuxen, säger Tolle Furegård.
Tillsammans med Per-Erik Bjurholt berömmer han Piteå kommun som planerar att utöka sitt mottagande från 100 till 300 flyktingar per år där en tredjedel ska utgöras av ensamkommande flyktingbarn.
– Hatten av för Piteå. De som kommer hit behöver all hjälp de kan få och vi är jätteglada för sådana insatser, säger Tolle Furugård.
Kallsinniga kommuner
Flyktingmottagandet skiljer sig stort åt mellan olika kommuner.
– En del kommuner är ganska kallsinniga och ställer inte upp som man kanske skulle önska, andra kommuner gör som Piteå och tar ett större ansvar. Man ser lite olika på nyttan av dessa människor. En del pratar om det som en belastning medan jag vet att många Norrlandskommuner ser det som ett tillskott i samhällslivet.