Skrämmande nattligt intrång hos barnfamilj
Treåringen kom som vanligt vid midnatt. Strax efteråt tyckte mamman att hon hörde något utanför fönstret, men bestämde sig för att det nog var katten och somnade om. En kvart senare vaknade hon igen - då stod en okänd man i sovrumsdörren.
Då har det gått en sisådär tio timmar sen hon ertappade en tjuv i huset på Klubbgärdet i Piteå, där hela familjen låg och sov. Hon är fortfarande omskakad av upplevelsen och vill inte framträda med namn eller bild i tidningen.
Varna andra
Berätta om händelsen anonymt gör hon däremot gärna, inte minst för att varna andra.
- Det har ju varit en del händelser härikring på sistone och jag tror att många är alldeles för godtrogna och naiva, så det är nog bra att varna för sånt här, säger hon.
Det är till exempel inte alla som låser dörrarna ens nattetid.
Hos den här familjen har man visserligen för vana att alltid låsa, men mamman (vi kan kalla henne Maria) berättar att man eldat i kaminen under söndagskvällen och burit in ved via altandörren, en dörr som man sedan glömde att kontrollera att den verkligen var låst.
Skrek rätt ut
- Våran treåring kommer ju nästan varje natt och vill sova med oss, så jag vaknade knappt till när det hände under natten mot måndag, säger Maria.
- Jag tyckte visserligen att jag hörde nåt utanför huset, men bestämde mig för att det var katten eller nån granne som rörde sig utomhus, och somnade bara om igen.
Ungefär en kvart senare vaknade hon med ett ryck, satte sig upp i sängen - och fick se en vilt främmande man i vardagsrummet utanför sovrumsdörren.
- Jag skrek bara rätt ut, berättar hon.
Tog till flykten
Inkräktaren tog till flykten och hann ut samma väg han kommit in, via altandörren, innan den äkta mannen fattat att det rörde sig om ett regelrätt intrång och ingen mardröm.
Med sig fick han en bärbar dator, där Maria bland annat hade för henne värdefullt studiematerial.
- Datorn må väl vara, den går ju att ersätta, men känslan av att haft en vilt främmande karl i huset ... Man blir så rädd och känner sig så kränkt att det helt enkelt inte går att beskriva, konstaterar hon.
"Tänk om ..."
Tankarna går också till barnen, både precis när det hände och så här efteråt. "Tänk om treåringen kommit en stund senare och mött tjuven i hallen, tänk om mannen gått in i flickans rum, tänk om ..."
Hon är ändå glad att allt slutade lyckligt, att ingen blev skadad och att barnen inte hann fatta så mycket av vad som verkligen hände. Man ska ju kunna vara absolut trygg i sitt eget hem.
Så jobbar vi med nyheter