Skolmaten stiger i pris

- Vi var tidigt ute och begärde mer pengar till måltidsverksamheten när vi förstod att det skulle bli prisökningar på livsmedel, säger Maria Stoltz, kostchef i Piteå kommun. Hon ansvarar för Måltidsservice, som serverar cirka 10 000 portioner per dag till skolor, förskolor och äldreboenden.
Man räknade på hur mycket dyrare maten skulle komma att bli och begärde drygt en miljon kronor i extra anslag; teknik- och servicenämnden beviljade drygt 900 000 kronor.
Inga försämringar
- Tack vare dessa pengar, som vi fick inför 2008, ska vi inte behöva göra några neddragningar eller kvalitetsförsämringar av skolmaten. Hittills har vi klarat det, men nu måste vi bevaka det här och förhoppningsvis blir det inga ytterligare prisökningar på livsmedel i år, säger Maria Stoltz.
Hon säger att spannmål, mjölk och ost hör till de livsmedel som blivit dyrare. Pasta, som ju tillverkas av vete, har också ökat rejält i pris.
När det gäller potatis så återstår det att se hur årets skörd blir. Piteå kommun köper all potatis från Outinens i Övertorneå, som har kontraktsodlare i Norrbotten, Västerbotten och Finland.
I februari i år ökade priserna på såväl spannmåls- och brödprodukter som mejeri- och äggprodukter med nästan 10 procent medan priset på kött steg med 3,5 procent jämfört med februari 2007.
Flera orsaker
Enligt Konjunkturinstitutet finns det flera orsaker till att priset på mat stigit så mycket. Utbudet av spannmål har påverkats negativt av ett par år med dåliga skördar i USA, Australien och Europa. Det ökande välståndet i Kina och Indien har bidragit till att efterfrågan på spannmåls- och mejeriprodukter har ökat markant.
En ökad produktion av biobränsle sägs också ha ökat efterfrågan på spannmålsprodukter.
Skolmatens vänner, ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen, varnar för att försämringar i matens kvalitet och näringsinnehåll är att vänta i många svenska kommuner. Detta på grund av att endast var tredje kommun har ökat anslagen till skolmat. Runt om i landet rapporteras nu om neddragningar och kvalitetsförsämringar i skolmaten i form av färre serveringar av kött, mer sällan mjölk till maten samt slopad möjlighet att välja mellan två rätter, hävdar Skolmatens Vänner.
Mindre frukt
Piteå hör alltså till de kommuner som medgett kompensation för de kraftigt stigande livsmedelspriserna. Även Arvidsjaurs kommun har gett extra pengar till skolmaten, berättar Camilla Flinkfelt, nyutnämnd kostchef i Arvidsjaur.
- Justeringar som man dock lär ha tvingats göra är att minska på frukten till lunch och/eller eftermiddagsmellanmål. Och det är ju tråkigt, för jag skulle vilja stimulera eleverna till att äta mer frukt och grönsaker. Men om man ska ge varje barn en frukt per dag till lunchen, så blir det väldigt dyrt.
Arjeplogs kommunalråd Bengt-Urban Fransson säger att kommunen inte har skjutit till några extra pengar till skolmaten på grund av prishöjningar, några sådana propåer har inte kommit från dem som arbetar med skolmåltidsverksamheten. Men han försäkrar att man trots det inte behövt göra några neddragningar på skolmaten.

Skolmaten stiger i pris

Skolmaten har blivit åtta procent dyrare på ett år till följd av kraftigt stigande livsmedelspriser och enligt Skolmatens vänner, som värnar om maten i skola och förskola, hotar neddragningar och kvalitetsförsämringar. Det gäller dock inte Piteå kommun.