Barn- och utbildningsnämndens, bun, i Piteå kommun har beslutat att lägga ner skolorna i Hemmingsmark (hösten 2014) och Lillpite och Alterdalen (hösten 2015).
Både Dalbackens friskola ekonomiska förening (Hemmingsmark) och Ekonomiska föreningen för Lillpite friskola har nu ansökt hos Skolinspektionen om att få starta Dalbackens friskola, respektive Lillpite friskola.
Beslutet av barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott förra veckan blev dock att inte tillstyrka ansökningarna.
Men hur viktigt är kommunens yttrande?
– Kommunens yttrande är viktigt, men det är Skolinspektionen som bestämmer, säger Andreas Spång, chef för tillståndsenheten på Skolinspektionen.
Han berättar att Skolinspektionen enligt lag är skyldiga att låga kommunerna yttra sig kring friskoleetableringar, men sedan har kommunen i sin tur ingen skyldighet. Men 99 procent av kommunerna bruka ändå göra det.
– Det som är viktigt för oss är att vi får kännedom om det lokala skolväsendet. Kommunerna ska yttra sig om huruvida det blir påtagligt negativa följder för deras egen skolverksamhet. Sedan är det skolinspektionen som har mandatet att avgöra om det blir påtagligt negativa följder eller inte. Det är inte ovanligt att kommunen säger "ja" och vi säger "nej", eller vi säger "ja" och dom säger "nej", säger Andreas Spång.
Vad är då "negativa följder" för kommunens verksamhet?
– Om kommunen lägger ner en kommunal byskola och någon vill starta en fristående skola i samma skolenhet och den kostnadsbesparing som kommunen tänkt sig i och med friskoleetableringen kraftigt motverkas. Då kan det bli påtagligt negativa följder och då ska vi säga nej, säger Andreas Spång.
Han förklarar att en annan aspekt är om den fristående skolan konkurrerar ut en eller flera kommunala skolor.
– Det kan också vara sådana aspekter som att kommunen sett över sitt skolväsende och försöker omorganisera för att få det mer effektivt, men de planerna som kommunen har slås hål i och med att det blir en eller flera fristående skolor i kommunen, säger Andreas Spång.
Både ansökningarna från Hemmingsmark och Lillpite utsätts för individuell granskning.
– Det är en omfattande utredning, tanken är att de skolor som får tillstånd att med statliga medel bedriva skola i enskild regi, där ska det vara hög kvalité från dag ett.
Hur ser ni på att en skola bör ha ett visst antal elever för att hålla en god kvalité?
– I den gamla skollagssiftningen fanns det angivet att en skola borde ha 20 elever, men i den nya skollagsstiftningen har man sagt att det är upp till Skolinspektionen att göra en bedömning av vad som är ett "långsiktligt elevantal", säger Andreas Spång.
Enligt ansökningarna har Lillpite tänkt sig ett elevantal på 116 elever från förskoleklass och upp till årskurs sex med fullt utbyggd verksamhet – i Hemmingsmark handlar det om 75 elever. Skolinspektionen granskar nu om att det är troligt att dom kan få så många elever.
– Har kommunen valt att lägga ner för att man inte tycker att det inte finns ett elevunderlag som gör att man får behöriga lärare i alla ämnen, då är det också något vi tittar på och gör en utredning kring. Hur den fristående aktören ska förhålla sig till det.
Hur bedömer ni elevantalet i Lillpite och Hemmingsmark?
– Vi kommer göra en bedömning när det gäller båda skolorna, jag kan inte ge något förhandsbesked nu i den frågan. Men låt säga att de sa att de skulle ha 200 elever från förskoleklass till årskurs sex då hade vi aldrig ställt de här frågorna kring hur de ska få ihop det långsiktligt.