Anders Lundkvist har tillsammans med Marita Björkman och Lars Davidsson under ett par månader arbetat med valanalysen och det är nog ingen överraskning för någon att skolfrågan i byarna och även en rad affärer/skandaler påverkade valresultatet för Socialdemokraterna i Piteå.
Men att tappet blev så pass stort, från 56,19 procent i valet 2010 till 44,53 procent i valet 2014 hade kanske ingen räknat med. Inte med tanke på att Uppdrag Gransknings tv-reportage "De inlåsta" om äldreomsorgen inför valet 2010 fick motsatt effekt, Socialdemokraterna ökade.
Så här står det i valanalysen.
"Ett långvarigt maktinnehav tillsammans med andra samverkande faktorer verkar ha gjort att det spridits en känsla av att man kan fatta beslut i strid mot väljarnas vilja, det kommer att gå bra i alla fall. Valet 2014 visar på motsatsen."
Skolfrågan viktigast
I de samtal som valanalysgruppen haft med ett 15-tal personer talas det om "arrogans" och "maktfullkomlighet" och åsikter som "Landsbygdsdialogen var ett hån" och "Väljarna har alltid rätt".
– Skolfrågan är tveklöst den enskilt starkaste orsaken till tappet. De så kallade affärerna har också bidragit och i kombination med långvarigt maktinnehav är det extra problematiskt, säger Anders Lundkvist.
I analysarbetet finns det också en bild av hur ett långvarigt maktinnehav bland annat har skapat ett olyckligt "äktenskap" mellan politik och den kommunala förvaltningen.
– Medborgarnas kontakt med politikerna verkar ha blivit sämre. Det är få politiker som deltar i debatten och syns utåt. Det finns också en upplevd brist på visioner i politiken, säger Anders Lundkvist.
Medborgarkontakten
Kommunalrådet Peter Roslund stämmer in i analysen om skolfrågans och "affärernas" betydelse. Att "affärer" inte är önskvärda förstår nog alla, men att partiet viker sig i skolfrågan verkar inte troligt.
Men hur ska politikerna bli synligare för medborgarna?
– Kontakten med medborgarna är viktig och det är ett arbete som alltid pågår, men vi kan säkert göra mer. Att medborgarna i första hand kommer i kontakt med tjänstemän i olika frågor är inte konstigt, men samtidigt måste det stå klart att det är politikerna som ger direktiv till tjänstemännen. Vi måste bli tydligare när vi kommunicerar och fler måste synas om vi ska nå ut bättre, säger Peter Roslund.
En minskad medlemsbas (som är gemensam med de flesta partier och även annat föreningsliv) spelar också in.
– Det innebär lägre aktivitetsnivå och färre kontaktytor utåt. Här finns säkert mycket att göra, säger Anders Lundkvist.
Något som Peter Roslund håller med om.
– Tyvärr är det färre som vill engagera sig. Det krävs ett stort arbete för att vända den trenden, men det är något som pågår hela tiden.