SCA:s koncernchef Ulf Larsson och Jens Riglert, fabrikschef på SCA:s pappersbruk i Munksund.
Ulf Larsson, koncern-vd för skogs- och massajätten SCA, besökte under förra veckan företagets massabruk i Piteå. I väntan på att en ny affärsområdeschef för massa-området ska tillsättas har Ulf Larsson övertagit även denna roll och besöker därför ett flertal av koncernens fabriker.
PT träffar Ulf Larsson för att prata om koncernens omdiskuterade investering i Munksund, som enligt uppgift ska uppgå till flera miljarder kronor. SCA har under det senaste året bedrivit flera utredningsarbeten för att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett antal större satsningar för att modernisera och öka kapaciteten i fabriken och sågen i Piteå. Satsningarna, om de blir verklighet, uppges kunna bli de största i massafabriken sedan 1960-talet. Ulf Larsson säger att man ser potential i Piteå men svävar på målet kring om de tilltänkta investeringarna faktiskt kommer att bli av.
– Vi har investerat fyra miljarder kronor per år i vår verksamhet sedan 2017. Just nu är vi i en fas där vi ska rampa upp det vi redan investerat i. Vi byggde nyligen världens största pappersmaskin i Obbola. Vi byggde också ett nytt justerverk i Bollsta, ett nytt massabruk i Ortviken och tillsammans med ST1 har vi även byggt ett bioraffinaderi i Göteborg. Resursmässigt är vi därför pressade, men tids nog ska vi nog gå vidare med fler investeringar och vi har ett antal bra projekt här i Piteå, säger han.
Seglivade rykten i Piteå har gjort gällande att de planerade investeringarna redan ställts in av SCA:s ledning. När PT:s reporter upprepar frågan kring huruvida han tror att man kommer att gå vidare med investeringsplanerna i Piteå vill Ulf Larsson inte ge ett tydligt svar.
– Vi har hela tiden fler projekt än vi har pengar och resurser. Att starta en ny pappersmaskin eller ett nytt bioraffinaderi är inte gjort i en handvändning. Man måste fullfölja de projekt man startat och säkerställa att man får kassaflöden i dem innan man går vidare med nästa, säger han och fortsätter:
– Vi har gjort ett par rejäla studier och har två bra projekt i Piteå. Jag är helt övertygad om att de kommer att genomföras, om det finns förutsättningar för infrastruktur och råvaruförsörjning. Det blir inga investeringar i industrin om det inte finns förutsättning att få fram råvara och att få ut produkt till kund. Har vi bättre förutsättningar i någon annan verksamhet så hamnar pengarna där istället. Det är inte svårare än så.
Om SCA:s satsningar i Munksund blir av kan det bli de största investeringarna som gjorts i pappersbruket sedan 1960-talet.
VILL SE MUDDRING
Frågan kring logistik och råvaruförsörjning har blivit stekhet för flera av Piteås industrier, så även för SCA. Ulf Larssons besök i Piteå sker i en tid där skogsindustriernas framtida utvecklingspotential står och väger med flera tunga frågor. Dels höjs kritiska röster mot skogsbolagens avverkning av svensk skog och flera aktörer vill se en minskning av det industriella skogsbruket i Sverige. En mer reglerad avverkning medför högre råvarupriser och för industrierna innebär det större krav på kostnadseffektivisering vad gäller råvara, logistik och distribution. I kombination med ett oroligt omvärldsläge med krig i Europa ser Ulf Larsson hur skogsindustrins råvaruflöden förändrats.
– Vi ser en situation där Sveaskog dragit ner på sin avverkning i norra Sverige. Den ryska invasionen av Ukraina påverkar också flöden av råvara till andra aktörer. Eftersom vi nu dessutom har många krafter som jobbar för att minska nyttjandet av skogen i Sverige så innebär det högre priser. Om vi ska investera i vår verksamhet här uppe innebär det en utökad kapacitet, vilket också innebär att vi använder en ökad mängd råvara. Givet hur det ser ut i omvärlden kan det hända att vi måste bygga en ökad del av råvaran på import, och då blir transport via båt än viktigare, säger han.
PT har tidigare berättat om hur SCA, Smurfit Westrock och Sveaskog med denna situation i åtanke initierat samtal om en möjlig muddring av farleden i Piteälven, med förhoppning om att kunna ta in tyngre båtar till sina fabriker och sågverk. Ulf Larsson säger att frågan om farleden är viktig för bolaget.
– Man tjänar mycket pengar på varje kubikmeter om vi kan gå in direkt i vår kaj istället för att ta båtar till Haraholmen. Det är en stor kostnadsfördel. Tittar man på kostnadsstrukturen så är den största delen av våra kostnader råvarukostnader. 70 procent av kostnaderna för sågverk är råvara och för ett sånt här massabruk som vi har i Munksund står råvaran för runt 50 procent.
SCA, liksom Smurfit Westrock och Sveaskog, lägger nu stort fokus på att få till en muddring av farleden i Piteälven. Ulf Larsson, vd för SCA, säger att frågan blivit högaktuell i spåren av högre råvarupriser och pressade marginalkalkyler.
"REDAN FÖR SENT"
Diskussionerna kring en muddring av farleden är ännu i sin linda. Kommunalrådet Patric Lundström har uttalat sig i frågan och tror att kostnaden för en större muddring skulle landa på minst 100 miljoner kronor. I dagsläget är det oklart om det är görbart och vem som i så fall ska stå för kostnaderna. På frågan om hur brådskande frågan är för SCA:s räkning ger Ulf Larsson ett krasst svar.
– Det är redan för sent. Det är ett rejält eftersatt underhåll, både på vägar och järnvägar som nu stängs ner under viktiga perioder. Vägnätet, speciellt det östvästliga, är kraftigt underfinansierat. Järnvägen här uppe är bitvis en fullständig katastrof. Det orsakar industrin stora skador, säger han.
Hur viktigt är detta för era eventuella investeringar i bruket och sågen i Piteå?
– Det är en del av beslutsunderlaget för att de här investeringarna och framtida investeringar ska komma till.
Det största hotet mot fortsatta investeringar i Piteå och Norrbotten i stort ser Ulf Larsson i form av striktare reglering för avverkning.
– Piteå är en av våra industriella hubbar och det är ett jätteviktigt område för oss. Vi har investerat mycket pengar här genom åren och är beredda att göra det igen, bara förutsättningarna nu finns. Om vi ska kunna investera måste vi känna att man fortfarande vill ha en svensk basindustri. Om vi inte längre vill se Sverige som ett industriland så får vi göra något annat, säger han.
Ulf Larsson ser flera hot mot svensk skogsindustri, där åtstramade regler kring avverkning och geopolitiska konflikter står högst på risklistan. "Om vi ska kunna investera måste vi känna att man fortfarande vill ha en svensk basindustri", säger han.