SCA satsar miljoner på renare vatten
SCA Packaging i Munksund investerar cirka 220 miljoner kronor i en ny biologisk reningsanläggning. Bioreningen är av samma typ som den Smurfit Kappa tog i bruk under hösten 2004.
Investeringen i en ny bioreningsanläggning är det största projekt på anläggningssidan som SCA Packaging Munksund genomfört på många år, berättar Anders Kyösti och Per-Håkan Stoltz, teknisk chef respektive underhållschef och projektledare. I förgrunden ses den nya avloppsvattenledningen.
Foto: Robert Lundberg
När PT på måndagen besöker byggarbetsplatsen inne på SCA:s fabriksområde är grundplattan till biobassängen klar. I nästa vecka kommer de färdiga, 12 meter höga betongväggarna från Småland att lyftas på plats. Väggarna transporteras på järnväg ända in på industriområdet.
Mindre än Kappa
Samtidigt bygger man vidare på de övriga två bassängerna som ingår i anläggningen, en försedimenterings- och en eftersedimenteringsbassäng, förklarar underhållschefen och tillika projektledaren Per-Håkan Stoltz och tekniska chefen Anders
Kyösti.
Bassängerna i Munksund blir något mindre än de som ingår i Smurfit Kappas bioreningsanläggning, men så är också SCA:s fabrik mindre än pappersbruket på Degeränget i centrala Piteå. Den senare fabriken producerar 700 000 ton kraftliner per år mot SCA:s cirka 360 000 ton.
Bassängen där själva den biologiska reningsprocessen äger rum är cirka 35 meter i diameter. Övriga två bassänger mäter vardera 45 meter i diameter.
Biobassängen, som kommer att vara indelad i ett antal fack för effektivare nedbrytning av det organiska materialet i fabrikens avloppsvatten, blir alltså hela 12 meter hög, medan väggarna i de andra bassängerna mäter 4 meter på höjden.
Vedrester sjunker
I den första bassängen, försedimenteringsbassängen, får fibrer och bark i avloppsvattnet sjunka till botten. I biobassängen äger den biologiska processen rum med hjälp av kväve och fosfor och där sker även luftning-syrsättning.
I eftersedimenteringsbassängen, slutligen, avskiljs bioslammet från vattnet genom att slammet helt sonika sjunker till botten.
Sedan pumpas slammet bort och avvattnas genom centrifugering och pressning till en torrhalt på lite drygt 30 procent.
Ungefär 3-4 ton torkat slam per dygn räknar man med att få ta hand om. Avsikten är att elda upp bioslammet i fabrikens fastbränslepanna, som för övrigt ägs av Vattenfall.
Så mycket som möjligt att processvattnet - vattenflödet uppgår till cirka 25 000 kubikmeter per dygn - återanvänds.
Hög reningsgrad
Investeringen i den nya biologiska reningsanläggningen i Munksund kommer att innebära att det organiska innehållet i utloppsvattnet minskar med 70 procent, en betydligt högre reningsgrad än vad som är fallet i dag, då man bara har en enda sedimenteringsbassäng som motsvarar den blivande försedimenteringsbassängen. Det renade vattnet kommer även i fortsättningen att släppas ut i Yttrefjärden.
Innan det industriella avloppsvattnet kan renas måste det kylas ned med hjälp av rent kylvatten från cirka 50 grader till 36-37 grader.
Platsen för den nya reningsanläggningen har valts med tanke på att bassängerna ska ligga så nära befintligt ledningsnät som möjligt och att fallhöjden från fabriken ska vara bra för att minimera behovet av pumpning.
Så jobbar vi med nyheter