När Sverige gick med i EU för 20 år sedan hade EU:s lagar och regler betydligt mindre inflytande än nu. Idag är cirka 60 procent av de politiska beslut som fattas i Sverige direkt eller indirekt påverkade av EU:s lagstiftning. Den trenden kommer med största sannolikhet att förstärkas.
Vid valet den 25 maj ska Sverige rösta fram 20 ledamöter i EU-parlamentet som består av 751 ledamöter från 28 länder. I parlamentet är ledamöterna uppdelades i sju grupper, exempelvis liberaler/demokrater för Europa och gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen. Det innebär dock inte att de som tillhör en grupp måste rösta likadant.
Rösta i valet
Det är alltså ledamöter till EU-parlamentet som vi röstar på. Eftersom Sverige är en enda valkrets är det lättare att kryssa in en kandidat. Vid förra valet 2009 utnyttjade 60 procent av väljarna möjligheten att personkryssa.
Sedan 2009 har EU ett nytt fördrag och parlamentets befogenheter har ökat.
En nyhet är att valresultaten i de 28 medlemsländerna kommer att avgöra vem som ska leda EU-kommisionen. EU:s regeringschefer föreslår en kandidat till posten, men det är parlamentet som väljer genom majoritetsval.
Naturligtvis kan det ha betydelse om det är vänster- eller högermajoritet som avgör det valet.
Grundfördragen styr
Men egentligen styrs inte EU av starka personer, utan av EU:s tre grundfördrag. Här ryms spelreglerna för hur EU-makten ska utövas i medlemsländerna, hur besluten fattas och av vem, vilka institutioner och maktpositioner som ska finnas.
Grundfördragen innehåller också övergripande friheter som rätten att fritt flytta varor, tjänster, kapital och arbetskraft över gränserna.
Vidare långtgående krav på sunda finanser i medlemsländerna. Krav som stramats upp efter kriserna i länder som Grekland och Spanien.
Själva grundidén med EU kan sägas vara att medlemsländerna lämnar ifrån sig makt till unionen i syfte att skapa gemensamma spelregler. Något som märks i allt från finanspolitik till miljöpolitik.
Flera områden
Samarbetet mellan EU-länderna berör fler områden än den inre marknaden. Här följer några exempel.
Ekonomisk och monetär union (EMU): EU samordnar delar av ländernas ekonomiska politik. Länderna får till exempel inte ha stora underskott eller stora skulder i de offentliga finanserna.
Regionalpolitik: I EU:s uppdrag ingår att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan länder och regioner. EU stödjer därför projekt i olika regioner. Det kan till exempel handla om vägbyggen, forskning eller utbildningar.
Brottsbekämpning: EU-ländernas poliser och åklagare samarbetar för att bekämpa grov brottslighet mellan länderna.
Gemensamma regler
Miljöpolitik: Miljöfrågor är ofta gränsöverskridande. EU-länderna har gemensamma regler om utsläpp av växthusgaser, föroreningar och skydd för utrotningshotade växter och djur.
Jordbrukspolitik: EU ger stöd till jordbrukare och företagare på landsbygden och garanterar bönderna ett lägsta pris för sina varor. EU beslutar också om regler för djurtransporter, livsmedelssäkerhet och markskötsel med mera.
Flyktingpolitik: EU har gemensamma regler om asyl för flyktingar, bland annat vilket land som ska behandla en asylansökan.
Fortfarande beslutar dock medlemsländerna själva över exempelvis inkomstskatter, sjukvård, skola, pensioner och barnbidrag.