Rostande järnmyter

Drygt 20-30 procent av Sveriges fertila kvinnor lider av järnbrist som riskerar att mynna ut i järnbristanemi. Trots detta är kunskapen om just järnintag milt sagt föråldrad och nedprioriterad.

PITEÅ2014-02-14 06:00

Många kvinnor har på gränsen till tömda järndepåer. Det är ett tillstånd som i sig oftast inte genererar några symptom, men som kan övergå i järnbristanemi om järnbehovet av någon anledning plötsligt ökar (som exempelvis vid graviditet) eller om intaget minskar under en period.

Apelsiner hjälper inte blodpuddingen

Kunskapen om järnupptag bör i vissa fall ses med skepsis, och i andra fall pekas ut som kraftigt förlegad. Rådet om att inta blodpudding tillsammans med en apelsin eller ett glas juice är till exempel en näst intill rostande myt. Det järn som finns i blodpuddingen är nämligen av typen hemjärn, vars upptag till skillnad från ickehemjärn överhuvudtaget inte kan påverkas genom extra intag av C-vitamin. Att stirra sig blind på det procentuella järninnehållet i olika livsmedel är inte heller att föredra. Spenat är till exempel ett relativt järnrikt livsmedel, men om en ser till det faktiska upptaget av järn blir spenattuggande tämligen meningslöst. Av det järn som spenaten innehåller har vi nämligen bara förmåga att tillgodogöra oss drygt 1 procent.

Behovet kan variera kraftigt

Järnbehovet varierar imponerande mycket i olika skeden i livet. Det normala dagsbehovet är ungefär 1 milligram, men vid graviditet ökar det till drygt 2-3 gram – vilket alltså ställer krav på ett nästan tre tusen gånger högre dagsintag än normalt. Även menstruationen påverkar järnbehovet. En normal menstruation leder till en blodförlust motsvarande ungefär 30-60 milliliter, det vill säga ungefär 15-30 milligram järn. En kvinna i fertil ålder behöver således få i sig drygt 1,5-2 milligram järn per dygn.

Forntida botemedel: Järnspik i vinflaska

Förr i världen botades människor från järnbrist genom att en järnspik löstes upp i en flaska vin med vilken den sjuka personen kurerades. Idag är tillskott i form av tabletter en betydligt vanligare företeelse. Risken i det fallet blir då i stället ett överintag av järn. Eftersom kroppen inte kan göra sig av med järnöverskottet kommer det att ansamlas i kroppen där det i det långa loppet kan ge upphov till levercirrhos. Symptomen på sjukdomen uppträder vanligtvis först i 40-60-årsåldern, men då är levern redan skadad och överintaget omöjligt att reversera.

FAKTA Järnbristanemi FAKTA Två typer av järn

Symptom: trötthet, yrsel, lätt hjärtklappning, huvudvärk, öronsus, andfåddhet, frusenhet och försämrat immunförsvar.

Drygt 4–8 procent av Sveriges kvinnor har järnbristanemi.

En varierad kost bidrar vanligtvis med tillräcklig mängd järn. En del livsmedel är vettigare än andra ur ren järninnehållssynpunkt, exempelvis kött, fisk, inälvsmat och blodrik mat samt vissa fullkornsprodukter, bananer, persikor och potatis.

Läs mer på: www.kurera.se/jarn-fe, www.1177.se och www.netdoktor.se

I köttprodukter finns en typ av järn som kallas hemjärn.

Upptaget av detta är ungefär 25 procent och kan uppregleras nämnvärt av vad vi sätter i oss i samband med måltiden.

Ickehemjärnet däremot, som bland annat finns i rotfrukter och grönsaker, behöver stimulans för att tas upp.

Intag av C-vitamin ökar upptaget av ickehemjärn. Kalcium, som finns i mjölk och andra mejeriprodukter, hämmar upptaget av båda järntyperna. Även fytater, tanniner, ägg och sojaproteiner hämmar järnupptaget.

Fytater finns i grov mjölmat, som exempelvis surdegsbröd, medan tanniner finns i bland annat kaffe, te och kakao.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om