Traditionsenligt springer vi Vårruset i Luleå med jobbet. Ambitionsnivån varierar mellan åren. Snabbspring, nyopererad barnvanslunk. Och i år: Ingen prestation. Bara solsken och lätta löpsteg. En kittlande glädje över rörelsen, över försommarkänslan. Vi passerar och blir passerade av spinkiga, storbarmade, svettflåsiga, trippande, stompande kvinnor. Någonstans rör det mig i själen. Energin av alla dessa vackra kroppar och rörelsemönster. Det är den självklara behållningen av kvällen.
Det här är sista Helgsidorna innan sommarpaus. Linn Sydfeldt delar med sig av sitt liv med svår epilepsi. Min första tankekoppling med anfall då och då, kanske bita sig i tungan, trötthet efteråt känns nu naiv. Linn har stora anfall. Ofta. Hon har ramlat illa, drar axeln ur led och har blivit personlighetsförändrad och fått afasi av mediciner, och kombinationer av mediciner. Det hon önskar mest är att få en personlig assistent, för att få mer rörelsefrihet än mellan mammas hus och det lilla gårdshuset.
På nästa uppslag har vår krönikör Åse Nordlund (inte helt oväntat!) fått semesterfirarna på Algarves kust att köra burpees. Och David Hedlund skriver ”Önskar en god morgon med gott kaffe. Ska seriöst koka en panna i midsommar, det kan summera livet många gånger. Att njuta så länge något varar.”
Ha en fin sommar, så ses vi på andra sidan värmen. Eller på ”Helg” på pitea-tidningen.se.