Smittskyddsläkaren konstaterar att årets harpestepidemi är den största sedan de började följa statistiken och troligen också inte långt ifrån de nivåer som beskrevs i samband med utbrotten i Mellansverige i slutet på 60-talet.
Flest fall, drygt 200, har diagnostiserats i Luleå kommun. I Boden rapporterades cirka 80 fall och i Piteå knappt 50.
Fall har anmälts från länets alla kommuner utom Övertorneå. Det finns även en del fall där personer sannolikt smittats i samband med vistelse i fjällvärlden, här misstänker smittskyddsläkare att fjällämlar ha burit på smitta.
Under utbrottet av harpest under sensommar och tidig höst fick Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA in rapporter om över 150 döda harar i Norrbotten och Västerbotten. De flesta observerades i kustområdet kring Kalix, Luleå och Piteå. Tjugosju harar skickades in för obduktion och majoriteten av dem hade dött av harpest.
Naturvårdsverket har nu beviljat medel till SVA för mer studier av årets harpestutbrott.
– Vi vill nu skaffa oss bättre kunskap om det senaste harpestutbrottets effekter på vilda djur i Norrbotten och Västerbotten. Vi vill veta om sjukdomen till exempel kan ha ett mer utdraget, kroniskt förlopp hos harar, säger Gete Hestvik, veterinär på SVA.
Bildar antikroppar
Han konstaterar att rävar kan infekteras, men blir oftast inte sjuka.
– De bildar antikroppar mot bakterien, och genom att undersöka vilka rävar som har detta kan vi se i vilka områden harpesten finns. Vi vill därför undersöka organ från harar och rävar som skjutits under jaktsäsongen 2015-16.
SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv betalas en ersättning på 200 kronor ut. SVA har intresse av att ta emot djur från Övertorneå, Haparanda, Överkalix, Kalix, Boden, Luleå, Älvsbyn, Piteå, Skellefteå och Norsjö.
– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda, säger Gete Hestvik.