Norrbotniabanan AB har arbetat med ansökan sedan i höstas. Före det har man gjort tre försök under Alliansregeringens tid, men fått kalla handen varje gång. Så i bolaget var det klackarna i taket i går.
Piteås kommunalråd Peter Roslund har varit med ända sedan idén om Norrbotniabanan föddes och den först idéstudien gjordes för 15 år sedan. Att säga att han är nöjd och glad är en underdrift.
Positivt besked 2004
– Egentligen gick det ju väldigt bra där i början, säger han. Idéstudien gjordes år 2000 och vi var snabbt på det klara med att det här var något att gå vidare med, att det var väldigt viktigt för regionen och klart genomförbart. Och redan 2004 kom beslut från Göran Perssons regering om att Norrbotniabanan – från Umeå till Haparanda – skulle byggas, Haparandadelen först med start 2006 och resten 2010, men så blev det ju regeringsskifte och satsningen försvann.
Sedan dess har det varit ständigt nya negativa besked från regeringen, men nu är det alltså dags.
– Ja, det känns verkligen jätteskönt, säger Norrbotniabanans vd Gusten Granström. Regeringens klartecken är ett livsviktigt besked, det innebär inte bara ja för att gå vidare med ansökan utan att regeringen står bakom projektet, att det är prioriterat och s-k-a genomföras.
Umeå-Skellefteå först
Ansökan gäller sträckan Umeå–Skellefteå och kommer att kosta drygt 200 miljoner kronor, varav regionen står för hälften och EU den andra hälften. Ansökan kommer nu att skickas till EU, där ett besked väntas någon gång i juni. Kommer det, börjar planeringsarbetet på allvar (vilket väntas ta cirka två år) och vill det sig väl kan spaden alltså sättas i jorden vid årsskiftet 2017–18.
Men ansökan för nästa etapp (Skellefteå–Piteå) kommer att lämnas in redan under hösten för att så snabbt det bara går kunna fortsätta planeringen och byggandet av Norrbotniabanan.
Gusten Granström berättar att järnvägen kostar ungefär 1 miljard kronor per mil att bygga och att hela projektet alltså är kostnadsberäknat till runt 25 miljarder kronor. Och att bygga 25 mil järnväg tar ungefär tio år, så helt klar är Norrbotniabanan först någon gång 2025–2028.
Död hand över området
Nu gäller också att skyndsamt ta itu med planerna för järnvägens dragning genom städerna. I nuläget innebär den korridor av tänkbara alternativ att det ligger en död hand över området, då inga investeringar kan göras förrän man vet var järnvägen ska byggas.
– Vi är redan igång med det arbetet sen ett år tillbaka, säger Roslund.
Kommunerna har tillsammans med länsstyrelsen uppvaktat förre infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd, som hänvisat till Trafikverket som i sin tur sagt att "nämen regeringen har ju sagt att det här inte ska byggas så vi tar inga beslut om det nu..."
– Men nu, när regeringen sagt ja, måste trafikverket vara med på tåget på ett annat sätt, så att vi kan smalna av området genom Piteå, från Pitsund till Öjebyn, till en rimlig korridor.
0911–645 21