Peter Roslund pekar på att det gjorts två grundläggande oberoende utredningar kring Odenhuset.
– Ingen av dem har visat på ökat antal cancerfall vid skolan, tvärtom har cancerfallen minskat, säger han.
Vid tiden för branden var han ordförande för skolstyrelsen där den fick fokusera på att ordna ersättningslokaler. Kommunstyrelsen hanterade frågan om nybyggnad eller ombyggnad. En sak som vållade het diskussion där lärarkollegiet ville ha en helt ny skola.
– Hade vi byggt nytt hade vi fått en ersättning från försäkringsbolaget och det hade blivit dyrt för Piteå kommun. Det blev ombyggnad och det var försäkringsbolaget som styrde det där, säger Roslund, som dock medger att det blev rätt fel.
– Den teknik som användes då skulle inte användas idag. Det borde ha plockats bort mer brandrester ur byggnaden, säger kommunalrådet.
Resultatet av det är att Piteå kommun tvingats lägga 40 miljoner kronor för att sanera Odenhuset.
Rätt beslut
Barn och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola (S), säger att hon står bakom gymnasiechefen Britta Dahléns delegationsbeslut att inte gå vidare.
– Det har gjorts en grundläggande utredning där jag fått förklarat för mig att en ny inte skulle ge något annat resultat, säger BUN.s ordförande.
Vad säger du om fackets tankar att gå till Arbetsmiljöverket?
– Alla har rätt att begära en överprövning. Men Strömbackaskolan är en säker plats att vara på där vi erbjudit all personal att genomgå hälsoundersökningar om man känner oro, säger Rahkola.
Eleverna då?
– De vistas jämfört med lärarna så kort tid i skolan, maximalt tre år och de är ju runt hela skolan, svarar Ruth Rahkola, som anser att det är rätt att avsluta undersökningarna kring cancerfallen på Piteås tidigare brandhärjade gymnasieskola.