Valet står mellan Infjärden och Norrfjärden. Om nämnden måste spara två procent - måste det ena läggas ner.
- I så fall förlorar vi en hel del resurser. Att tappa tio man är inte roligt, säger Anders Wikström, ordförande i nämnden.
Frivillig personal
Räddningsvärnen sköts av frivillig personal. Huvudsyftet är att släcka mindre bränder, ge förstahjälpen, spärra av platser och invänta förstärkning från brandkåren. Räddningsvärnen får inte utföra rökdykning.
Trygghetskänslan minskar
Den hjälpen kan nu försvinna i området kring Infjärden eller Norrfjärden.
- Det påverkar negativt framförallt vid långvariga bränder. Då kan vi bli tvingade att låna resurser från andra kommuner med ökade kostnader som följd.
Trygghetskänslan - att hjälpen finns i samma by påverkas negativt om ett värn läggs ner.
- Många känner en trygghet av att hjälpen kommer lite snabbare. Oftast handlar skillnaden om en till två minuter från det att värnen har anlänt tills dess brandkåren från Piteå kommer.
Ingen skyldighet
Personalen i räddningsvärnen har dock ingen skyldighet att rycka ut.
- Det kan därför vara en person eller tio som kommer till platsen. Därför är det svårt att sia om hur en nedläggning påverkar en specifik händelse, säger Anders Wikström.
Sparar pengar
Nämnden har inte presenterat vilket av de två värnen som är mest nedläggningshotat.
- Det enda som är bestämt är att vi inte vill röra Långträsks värn. Det fungerar även i väntan på ambulans, så det vill vi inte röra.
En nedläggning av värnet i Norrfjärden sparar 429 000 kronor per år. För Infjärdens värn uppgår kostnaden årligen till
352 000 kronor.
Polisens tänkta flytt till räddningstjänstens lokaler beräknas spara in 200 000 kronor.