- Vi måste synas och manifestera vårt missnöje mot regeringens vansinnigheter. Vi vill ha med dig ut på barrikaderna, säger Annalena Eriksson, ordförande för Kommunal i Piteå, med riktning Wanja Lundby-Wedin, som besökte Piteå i går.
LO:s ordförande håller med, men konstaterar att det inte är så lätt att få utrymme i media.
Wanja Lundby-Wedin har säkert en poäng där, men samtidigt slår regeringens försämringar av a-kassa och sjukförsäkringar indirekt mot fackföreningsrörelsen. I fjol tappade LO-förbunden över 120 000 medlemmar. Runt 400 000 lämnade a-kassorna.
- Det är bekymmersamt, men till en del beroende på att studerande och långtidssjuka inte anser sig ha någon nytta av medlemskap. Vi har också svårare att nå ut till unga arbetstagare. För oss gäller det att jobba hårt för att öka organisationsgraden och därmed styrkan när vi ska teckna nya avtal, säger Lundby-Wedin.
Att det finns en stor oro bland dem som är satta att företräda medlemmarna går inte att ta miste på.
I arbetet möter de långtidssjuka och arbetslösa som far illa och känslan av att det bara blir värre är stark.
- Det känns som att regeringen kommer för lindrigt undan. Lokalt och regionalt har vi aktiviteter på gång, men det krävs mer om vi ska fungera som motkraft mot alla försämringar, anser Anders Berg, ordförande för LO-distriktet i Norrbotten.
Trots allt råder det någon slags högkonjunktur, även om en avmattning kan vara på gång, men vad händer om Sverige får en dipp i stil med vad som hände i mitten av 90-talet?
- Då slår effekterna av regeringens politik stenhårt och det finns naturligtvis en risk att missnöjet och besvikelsen slår mot fackföreningsrörelsen för att vi inte anses ha gjort tillräckligt, säger Wanja Lundby-Wedin.
- Där är vi eniga med Svenskt näringsliv och vi litar på regeringens löften i frågan. Men klarar vi inte det då lär det bli problematiskt.