- Samtidigt tar högskolebehörigheten mycket tid från själva yrkesdelen och exempelvis engelskan kunde ju vara mer anpassad till mekanik och motorer.
Mer anpassat
Han får medhåll av läraren Torbjörn Lidman, som konstaterar att den genomsnittlige engelskläraren inte är särskilt kunnig på motorer. Lidman har själv tagit fram engelska till en uppgift om dieselmotorer, men efterlyser att de teoretiska ämnena i större utsträckning skulle anpassas till yrkesvalet.Klasskompisen Mattias Degerman vill helst bara skruva i bilar, men han inser samtidigt att han har nytta och behov av att kunna engelska. Dessutom kräver dagens moderna motorer och utrustning en hel del teoretisk kunskap.
Torbjörn Lidman tror att flera av fordonseleverna kommer att göra andra yrkesval längre fram i livet och pekar då på vikten av att det finns möjlighet att skaffa sig högskolebehörighet.
Kan vara bra
Vladislav Moskovkin och Johan Åhman går byggprogrammet. De hade inte valt bort högskolebehörigheten om det hade varit möjligt.- Nej, man kan ju ändra sig och vilja läsa vidare. Kanske kan det vara bra att slippa för den som verkligen bestämt sig för att "bara" vara snickare, säger Vladislav Moskovkin.
- Det känns bra att ha behörigheten. Dessutom behöver man kunna en del matte som snickare, säger Johan Åhman.
Byggläraren Malte Holmström tycker att valfrihet kan vara bra, inte minst för de elever som har problem med kärnämnena. Ibland kan behörighetskraven ta mycket tid och kraft från själva yrkesdelen. När det gäller förslaget om ett nytt lärlingsprogram är Holmström mer avvaktande.
- Det finns många frågetecken. Vem ska ta hand om teoridelarna, som är nödvändiga i de flesta yrken i dag? Det vilar också ett stort ansvar på att företagaren ser till att lärlingen får möjlighet att utvecklas och inte bara lär sig en del av en process.
Så väl fordonsprogrammet som byggprogrammet är förberedande yrkesutbildningar som kräver "lärlingstid" efter gymnasiet.