Överhuvudtaget är präster utsatta. I Försäkringskassans statistik hamnar manliga präster på tredje plats, men för de kvinnliga prästerna är det alltså ännu värre. Risken för präster att drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress och utmattning är i snitt 50 procent högre än för andra yrkesgrupper.
Redan hösten 2011 presenterade Försäkringskassan en rapport som visade att präster är överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken. Sedan dess arbetar Kyrkans Akademikerföbund aktivt för att få arbetsgivaren, Svenska kyrkan, att ta tag i problemet.
Orsaken till prästernas utsatthet är inte helt klarlagd, men det finns några faktorer som förmodligen spelar in. En orsak kan vara att prästyrket ibland ses som ett ”kall” och trots reglerad arbetstid kan det vara svårt att koppla bort yrkesrollen.
– Ett viktigt krav som vi nu ställer på arbetsgivarna är att se till att arbetstagarna får rätt att dra en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Alltför ofta blir våra medlemmar kontaktade på lediga dagar och på semestern. Vi kräver att en medarbetare som blir störd på sin semester ska kompenseras med en semesterdag, säger Bror Holm, förbundsordförande för Kyrkans Akademikerförbund.
En genomförd undersökning visar att 73 procent av prästerna hamnar i jobbsituationer under semestern. Prästyrket är till sin natur ett kontaktyrke. Ofta handlar det om möten med människor i nöd.
– Präster möter människor i deras svåraste stunder i livet. De ska hantera andras sorg och förtvivlan. Då måste arbetsgivarna se till att det finns ordentlig tid till återhämtning, säger Vibeke Hammarström, kanslichef på Kyrkans Akademikerförbund.
Att samhället blivit tuffare spelar också in. Präster och diakoner tvingas bli socialarbetare också, när inte samhället räcker till.
Det är heller inte ovanligt med uppslitande bråk i församlingar. Så väl i Piteå (2010) som i Arjeplog (2008) var det turbulent i församlingarna.
Dålig arbetsmiljö och otydligt ledarskap verkar vara återkommande?
– Ledarskapet har stor betydelse. Varje liten församling är ju sin egen och det kan vara lite olika kvalitet på kyrkoråd och andra som är verksamma i församlingen, säger Lennart Håkansson, pressansvarig för Kyrkans Akademikerförbund.
Att kvinnliga präster är mest utsatta kan också delvis bero på att det fortfarande finns ett motstånd mot just kvinnor i den rollen.
– Det ökar pressen och stressen att jobba i motvind. Så visst spelar det in.