Videon är inte längre tillgänglig
På ett varmt och stimmigt Ekbergs konditori hade ett gäng eldsjälar samlats under lördagsförmiddagen. Detta med anledning av att Pitemålsakademin skulle hålla sitt första årsmöte lite senare på Piteå museum.
– Nej, Pitebondskan är absolut inte hotad, tvärtom har den fått ett uppsving och det är på den vågen vi rider nu. Vi vill stimulera fler till att prata dialekten, säger Jan-Olof Hedström.
Ursprunget till att akademin bildas är Facebookgruppen "Vi som talar Pitebondska", som har 2 700 medlemmar. En av dessa, Henry Björk, skrev att det borde skapas en akademi för dialekten och det tog den pensionerade språkläraren Eva Adela Johansson fasta på.
Tillsammans med även Nina Vikman Saxin, Britt Fäldt och Camilla Kirch Norén var de beredda att ställa upp som styrelse i akademin. Till sitt förfogande har de dels ett ordlexikon på Pitebondska, likaså en grammatikbok samt en "nestälja" (en matunika) med också unikt material som alltihopa tagits fram på 80-talet.
– Det är ett viktigt kulturarv, vi vill att Pitebondskan ska få samma status som tornedalsfinskan. Det är ett eget språk, säger Camilla Kirch Norén, ursprungligen från Vistträsk, som bott 33 år i North Carolina, USA, men ändå lyckats bevara sin dialekt. Det var hon som startade facebookgruppen.
– Pitebondskan är mitt barndomsspråk, men jag hade aldrig trott att jag skulle flytta hem igen till Sverige och sedan ingå i en styrelse i en Pitemålsakademi, säger hon med ett leende.
Många yngre
Hur många som pratar Pitebondska i dag är svårt att veta, men i alla fall uppger de 2 700 medlemmarna på facebook att de gör det – av dem är cirka 30 procent under 40 år.
Pitemålsakademin vill bland annat dokumentera – skriva ner och spela in Pitebondskan. Samla in ord och uttryck som är på väg att falla i glömska, utbilda och informera om dialekten samt stimulera användningen och också följa dialektens utveckling. Både historiska och framåt i tiden.
Ett mål är att få igång möten mellan yngre och äldre, engagera skolorna i Piteå älvdal och ortens studieförbund.
– För mig har det här varit en jättekick, säger Nina Wikman Saxin som växte upp med att den höra den äldre generationen prata Pitebondska. Men då var hon passiv åhörare, det var ju inte fint att prata bondska. Men det finns där. Nu vill hon överföra kulturarvet till barnbarnet Lily, fyra år.
På mötet lite senare valdes Jan-Olof Hedström (en lulebo) till ordförande och gänget som träffats på Ekbergs samt Sigurd Granström valdes som styrelse till nästa ordinarie årsmöte i april.
Stadgar antogs och förslaget till verksamhetsplan godkändes. Många goda skratt och idéer kom upp bland de 30-talet blivande medlemmar som mötte upp i Rådsalen. Ett emblem ska nu tas fram.