Debatten om Piteå behöver två kommunalråd eller inte är stundtals het på sociala medier och insändarsidor.
Nu står det klart att tre Piteåpolitiker, förutom nuvarande kommunalråden Patric Lundström och Kata Nilsson, kommer över ersättningsnivån på 40 procent som enligt kommunallagen innebär att de kan utnämnas till kommunalråd på deltid.
Centerpartisten Anton Li Nilsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden och andre vice ordförande i kommunstyrelsen, jobbar 75 procent politiskt inom Piteå kommun.
Li Nilsson kommer därmed över spärren och skulle kunna få en ny titel.
– Jag anser att han ska benämnas kommunalråd. Det är precis som i ett vanligt arbetsliv där du kan arbeta heltid eller deltid på jobbet. Man kan vara heltidsjournalist eller deltidsjournalist, men man är ju fortfarande journalist och det är likadant med kommunalråd, säger Jan Turvall, expert på kommunallagen vid Göteborgs universitet.
Enligt kommunallagen kan den som fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid betraktas som kommunalråd.
– I normalfallet brukar man mena att mer än hälften är en betydande del, men i kommunallagens definition är det 40 procent. Den här personen borde benämnas kommunalråd på deltid, 75 procent, säger Jan Turvall.
En paragraf i kommunlagen lyder: "Den som inom en kommun eller en region fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer".
Anton Li Nilsson (C) menar att paragrafen visar att fullmäktige har makten över titlarna.
– När fullmäktige i Piteå fattade beslut om titlarna så benämns jag som ordförande i barn- och utbildningsnämnden och andre vice ordförande i kommunstyrelsen. Jag ska inte vara den som går emot en expert, men när jag läser hela stycket står det "eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer". Jag läser in att det ger fullmäktige möjlighet att bestämma benämningen, säger politikern.
Li Nilsson säger att han inte tycker titeln är så viktig.
– För mig är det viktigt att jag har möjlighet att jobba en stor del av min tid för att göra Piteå bättre. Men jag upplever att bland mina politikerkollegor i södra Sverige är det betydligt fler som tituleras kommunalråd, här uppe är det oftast KS ordförande och kanske vice ordförande, säger han.
Anton Li Nilsson får delvis stöd av en annan expert på kommunallagen.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, säger att i landet överlag är det vanligaste att man kallar den som jobbar 75 procent politiskt kommunalråd.
– Det är den normala benämningen. De andra är förtroendevalda bara när de går på sammanträden, den här personen jobbar ju mer, säger han.
Lundin anser dock inte att Piteå kommun begår ett lagbrott.
– Det som står i kommunallagen är att de ska kallas kommunalråd eller ha någon annan benämning som fullmäktige beslutar. Det vanliga är att man kallas kommunalråd, men fullmäktige kan ge honom vilken benämning som helst, säger Olle Lundin.
Förutom Anton Li Nilsson kommer två andra politiker över spärren på 40 procent. Det är Sven-Gösta Pettersson (S), ordförande i socialnämnden, som jobbar 57 procent politiskt och Magnus Nyström (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, som jobbar 47 procent.