Videon är inte längre tillgänglig
13 kronor och 27 öre. Det är livsmedelskostnaden för en skollunch i Piteå läsåret 2014/2015.
Enligt en undersökning av LRF Mjölk gör det att Piteå lägger tredje mest pengar på råvaror i hela Sverige.
I topp ligger Älmhult med 13,90 kronor per skollunch och Karlsborg med 13,29 kronor.
– Att vara topp tre i Sverige är positivt. Vi har satsat på skolmatens kvalitet de senaste åren och att våra medvetna val ger sådant utslag känns som ett fint kvitto, säger Maria Stoltz, kostchef på Måltidsservice.
Bara maten
När LRF Mjölk gör sin årliga undersökning om kostnaden för livsmedel till skolluncherna för grundskola och gymnasium tittar man alltså enbart på kostnaden för mat och dryck. Man räknar inte med personalkostnader, transporter och så vidare.
För första gången sedan undersökningen började genomföras lägger nu skolorna i snitt drygt tio kronor på livsmedel för en skollunch.
Piteå satsar mer än rikssnittet, liksom samtliga av de kommuner i Norrbotten som deltagit i undersökningen.
– Vi jobbar hela tiden med måltidsfrågan på olika sätt och de senaste två, tre åren har vi bland annat satsat på att få mer ekologiska produkter. I dag serverar vi 14 procent ekologiska råvaror, medan 25 procent av livsmedlen är lokalproducerade, säger Maria Stoltz och fortsätter:
– Eftersom vi har ett uppdrag att jobba för mer fair trade, ekologiskt och närproducerat känns summan vi lägger ner på skolmaten som ett slags kvitto på att vi är på väg åt rätt håll.
Kollar näringsvärden
Via hemsidan Skolmat Sverige, ett samarbete mellan bland annat Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten, för Piteå kommun in statistik för att hålla koll på hur skolmåltiderna ser ut när det gäller näringsvärde, fetter, fibrer och järnnivåer.
– Det är ett viktigt verktyg och även där ser vi förbättringar. I dag är det reglerat i skollagen att vi ska servera näringsriktigt korrekta måltider, säger Maria Stoltz.
Kortare upphandlingstid
Ytterligare en förändring som gjorts i Piteå är att livsmedelsleverantörerna upphandlas med drygt ett års mellanrum, jämfört med tidigare fleråriga kontrakt.
– Det handlar om att konkurrensutsätta och hålla nere kostnaderna, men också om att inte ha så långa avtal om mindre aktörer vill komma in på marknaden. Det ger oss möjlighet att prova fler små företag, säger Maria Stoltz.
I dag levererar bland andra Norrmejerier, Polarica, Polarbröd och Västerbottensägg livsmedel till hungriga skolbarn.
– Vi har inte nått hela vägen fram när det gäller närproducerat, men vi ser att få får fler lokala aktörer via de större grossisterna. Vi funderar hela tiden på hur vi ska fortsätta utveckla skolmaten.
Även eleverna ska vara inblandade i sin matsedel.
– Inför den senaste upphandlingen hade vi provsmakning med elever. De lämnar också matförslag via webben och deras åsikter tas upp i menygruppen. Därför har vi till exempel fler serveringar av kycklingspett, tacos och palt.
Soppa på prov
I dag består skollunchen som grund av två rätter, varav en är vegetarisk. Sedan två år serverar man på prov soppa som en tredje rätt på Strömbackaskolan. Testet startar snart också på Solanderskolan och Christinaskolan. Salladsbuffén är reglerad enligt lag och ska bestå av minst sex sorter.
Skiljer nästan sex kronor
I undersökningen av hur mycket pengar kommunerna runt om i Sverige lägger på råvaror för skolmat hamnar Hällefors på sista plats. Deras summa landar på 7,93 kronor per elev och lunchtallrik.
Skillnaden mellan kommunen som lägger mest och minst är alltså nästan sex kronor.