– Pitepolisen är till exempel överlägset bäst i länet på att göra anmälningar till socialtjänsten, konstaterar Marianne Karlsson, som under många år arbetat med barn- och kvinnofrid i kommunens tjänst och som nu är samordningsansvarig för samverkan mot våld vid kommunförbundet, Norrbotten.
Att det organiserade samarbetet funnits och att parterna mötts och utbytt erfarenheter många gånger under årens lopp, gör att man lärt känna varann och att kunskapen om andras arbete sprids – så att man vet att agera rätt i sin roll och se till att andra sedan tar vid för kvinnans och barnens skull.
Tydliga rutiner
Här är vården ett lysande exempel. En misshandlad kvinna som kommer till akutmottagningen får all tänkbar hjälp, inte bara med att lindra smärta och läka sår.
– Ett problem är förstås att kvinnan, när polisen inte är inblandad, ofta följs till akuten av mannen. Han som orsakat skadorna, säger Åsa Sundkvist, sjuksköterska vid akutmottagningen i Piteå och en av de som varit med "från start" i den lokala samverkansgruppen, och fortsätter:
– Men man känner ganska omgående när det inte stämmer och vi brukar försöka dela på paret, så att man får en chans att prata enskilt med kvinnan.
På akutmottagningen finns numera en gedigen kunskap om relationsvåld och klara rutiner för hur man ska agera:
– Vi har illandes gröna pärmar med allt man behöver veta, färdiga blanketter för anmälan till "soc" och så vidare.
"Eljest" i Piteå
Det betyder att socialtjänsten får kännedom – och kan hjälpa. Även barnen.
– Tidigare såg vi direkt i journalen om kvinnan hade barn, det syns inte med det system vi har i dag men vi försöker fråga, inte bara om skadorna utan även om barn, säger Åsa Sundkvist, och även om vi inte vet mer än att det finns barn, så lämnar vi det vidare. Soc kan ju ta reda på ålder och namn själva.
Och Piteå "är som eljest" på flera sätt. Här finns också barnsamverkansnätverket, där polis, sjukhusets barn- och ungdomsmottagning samt socialtjänstens barn- och familjavdelning samverkar.
– Vi har gjort insatser för 23 barn tack vare det nätverket, berättar Marianne Karlsson, som fortfarande möter barn i Piteå en dag i veckan trots den nya tjänsten vid kommunförbundet med hela länet som arbetsplats.
Fungerande jour
Även kvinnojouren och polisen upplever samarbetet som lyckat och framgångsrikt. Inte minst det faktum att Piteå – till skillnad från många andra kommuner – faktiskt har en fungerande socialjour på kvällar och helger gör arbetet enkelt och effektivt.
– Vi får ju alltid tag på någon, om det behövs, säger Åsa Sundkvist och får medhåll av polisen och Maiken Öhman från kvinnojouren, där man egentligen bara har ett stort problem – lokalproblemet kvarstår. Ett skyddat boende kan inte ligga som det gör i dag, mitt i ett bostadsområde med insyn från alla håll. Men samverkan, den fungerar.