Piteå kommun satsar hårt på PR och information

Kommunen köpte in PR- och informationstjänster för nästan 3,6 miljoner kronor 2012. Med det låg Piteå i topp bland landets kommuner. Men i summan ingår flera projekt där andra aktörer är med och betalar.

Norrbotniabanan, Vindkraftcentrum och Danspool i Nord är exempel på projekt där Piteå kommun är projektägare, men där flera aktörer samt EU är medfinansiärer.

Norrbotniabanan, Vindkraftcentrum och Danspool i Nord är exempel på projekt där Piteå kommun är projektägare, men där flera aktörer samt EU är medfinansiärer.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2014-03-27 05:00

Det är tidningen Dagens Samhälle som tagit fram siffrorna med hjälp av marknadsanalysföretaget Doublecheck. I undersökningen framgår att kommuner och landsting varje år köper in den här typen av tjänster för ett par hundra miljoner kronor. I procent handlar det om cirka tio procent av PR-branschens totala omsättning.

Men det varierar kraftigt hur mycket PR-tjänster kommunerna köper in. Över 40 kommuner anlitar överhuvudtaget inga PR-konsulter och det är bara 19 kommuner som köper för över en miljon kronor per år.

Mest i landet

Dagens Samhälles kartläggning handlar om 2012 och där uppges att Piteå kommun köpte PR-tjänster för 3,3 miljoner kronor, men när PT kollar med kommunchefen Mats Berg så landar summan på 3 596 800 kronor.

Det innebär att Piteå satsar mest av landets samtliga kommuner om man räknar kostnad per invånare, 87,56 kronor.

Men det är en sanning med modifikation. Piteå kommun är projektägare till Norrbotniabanan, Solander Science Park, Danspool i Nord och Vindfyr.

– Norrbotniabanan med flera projekt är delvis EU-finansierade och det finns fler intressenter i projekten, om än Piteå kommun är projektägare. I de fallen måste en stor del av summan dras bort, men hur mycket kan jag inte säga på rak arm, säger kommunalrådet Peter Roslund (S).

PR en bieffekt

Det är givetvis korrekt, men även om man räknar bort en miljon så hamnar ändå Piteå kommun bland de 6–7 kommuner i landet som lägger ut mest på PR per invånare.

– Placeringen är irrelevant och statistiken är missvisande. Visst är en del av det här PR och marknadsföring, men det handlar i hög grad om pengar som går till information och kommunikation. I vissa fall blir förstås PR en bieffekt.

Nej, allt är inte PR, men exempelvis Löpsedelskampanjen faller in under den kategorin. Kampanjen som kostade 140 000 kronor fick stark kritik, men i vart fall då var Mats Berg nöjd med utfallet.

Nöjda med utfallet

Är ni nöjda med utfallet av de köpta tjänsterna?

– Vi är nöjda och har fått ut mycket. I vissa fall kanske man kunde önska ett större nationellt genomslag, exempelvis för att nå makthavare i Stockholm. Samtidigt är det svårt att mäta effekten, säger Mats Berg.

– Svårt att svara på. När det gäller Norrbotniabanan får vi fortsätta nöta på, men i övrigt av det jag känner till så svarar jag "Ja". Sedan förutsätter jag att de olika förvaltningarna vet vad de gör, säger Peter Roslund.

Förutom de köpta tjänsterna satsar kommunen också själv på information och kommunikation.

Det bör också tilläggas att i Dagens Samhälles undersökning ingår inte kommunala och landstingsägda bolag.

När det gäller landstingen satsar Norrbotten cirka en halv miljon på PR. Med det ligger man långt ner på listan.

FAKTA Fördelning av kommunens PR-kostnader

2012 2013

Energitjänsteprojekt 209 250 101 200

Solander Science Park 109 550 206 700

Vindkraftcentrum 369 800 237 600

Go Business 30 750

Trästad 31 000

Kulturhuvudstadsåret 38 250 903 900

Danspool i Nord 506 750 103 900

Kommunledningskontoret 682 000 582 600

Planprojekt 137 500 50 000

Kultur- och fritid 659 450 284 000

BUN 18 000

Vindfyr 93 000

Norrbotniabanan 397 600 417 100

UTAN-projektet NAV 67 000 32 200

Samhällsbyggnad 87 000

NAV 179 300

Näringslivsgalan 44 600

Fastighetskontoret 23 000 74 000

SM-veckan 2016 25 800

Uthållig kommun 37 700

SUMMA 3 596 800 3 143 700

KÄLLA: Piteå kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om