Pite-Rönnskär fyren i farozonen

I en skrivelse som skickats till berörda kommuner och länsstyrelser meddelar Sjöfartsverket i Norrköping att man avser att avveckla anläggningar och fastigheter enligt en bifogad lista.
"Avvecklingen kan medföra att anläggningarna avyttras eller rivs. Om inga synpunkter inkommer till Sjöfartsverket senast 7 november 2008 avser verket fortsätta avvecklingsprocessen", tillkännager verket.
Skellefteå kommun har ansvaret för den anrika fyranläggningen på Pite-Rönnskär via ett nyttjanderättsavtal och Sjöfartsverket vill nu att kommunen övertar ägandet. Ytterligare fem av de fyrbyggnader som Sjöfartsverket önskar avveckla ligger inom Skellefteå kommuns gränser; det gäller Bjuröklubb NÖ, Kågnäshällan, Furugrund Övre och Nedre samt Blackkallen.
Snabbt svar
Skellefteå kommun var snabb med att besvara Sjöfartsverkets skrivelse. I sitt yttrande påtalar kommunen att Sjöfartsverket inte har bifogat någon inventering eller andra underlag till den översända förteckningen över fyranläggningar som verket vill avveckla.
"Sjöfartsverket begär att remissinstanserna ska lämna synpunkter utifrån förteckningen. Skellefteå kommun anser att underlaget är allt för knapphändigt för att kommunen ska kunna ta ställning", skriver kommunledningskontoret i ett yttrande som kommunstyrelsen antog på tisdagen och fortsätter:
"Kommunen vill studera anläggningarna vidare och begär därför ytterligare underlag från Sjöfartsverket kring anläggningarna. Därefter kan anläggningarna bedömas och diskussioner hållas kring förutsättningar för ett förvärvande", skriver kommunen som vill ha möjlighet att återkomma med slutligt svar i frågan under våren 2009.
Försvarets mark
När det gäller fyren på Pite Rönnskär, så har Skellefteå kommun alltså ett nyttjanderättsavtal, men det är Fortifikationsverket, det vill säga försvarsmakten, som är markägare och som hittills har varit obenägen att stycka av marken där fyranläggningen ligger. Det berättar Tage Edvardsson, som ingår i verksledningen på Sjöfartsverket, för PT.
- Det är inget ovanligt att vi står på försvarsmaktens mark, men vi tror att det håller på att lösa sig med Fortifikationsverket. Vad beträffar Sjöfartsverkets önskemål om en avveckling av anläggningen på Pite-Rönnskär är det nog inget som kommer att märkas, det blir ingen förändring i sak. Det vi jobbar mot är bara att få en annan administrativ lösning, säger Tage Edvardsson.
I Sjöfartsverkets skrivelse sägs visserligen uttryckligen att en avveckling kan medföra att de utpekade anläggningarna (det rör sig om totalt 28 anläggningar och fastigheter, varav 18 fyrar) kan komma att avyttras eller rivas. Men att den nyligen renoverade fyren på Rönnskär skulle riskera att rivas, det tror inte Tage Edvardsson.
Nautiskt värde
- Bakgrunden till att vi vill avveckla de här anläggningarna är att Sjöfartsverket är ett avgiftsfinansierat verk, det vill säga att yrkessjöfarten betalar oss. Och de vill bara betala för det som de känner ansvar för, och det kan man ju förstå. Då har vi tittat på: vad är av nautiskt värde och vad är inte av nautiskt värde?
- Vi vet att fyrar har ett stort kulturellt värde lokalt och regionalt, men det är andra som måste ta den kostnaden och det är den processen vi bedriver just nu.
Tage Edvardsson berättar att Sjöfartsverket, trots vad man kanske skulle kunna tro, faktiskt bygger fler fyrar än vad man gör sig av med.
- I Göteborg byggde vi 33 stycken fyrar när vi gjorde om farleden nyligen. Men det är en annan typ av fyrar man är ute efter jämfört med de här gamla fyrarna som man skulle orientera sig efter då man var ute på det vida vilda havet. Numera handlar det om kantmarkeringar, dem klarar man sig inte utan.

Pite-Rönnskär fyren i farozonen

Fyrar väcker känslor, folk värnar om sina gamla fyrtorn. Och därför är det föga förvånande att Sjöfartsverkets förslag till avveckling av 18 fyrar, däribland fyrbyggnad och maskinhus på Pite-Rönnskär, har orsakat en storm av protester mot den statliga myndigheten.