Ifjol var "medelpappan" vid första barnets födelse 31,5 år i Sverige. Det är nästan tre och ett halvt år äldre än deras egna pappor var i början av 80-talet, visar kommunstatistik från SCB.
– Hela livet har sträckts ut. Vi lever längre, pensioneras senare och får barn senare, säger Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet till Nyhetsbyrån Siren.
Äldst förra året var förstagångspapporna i Stockholmskommunen Danderyd, 34,4 år, och yngst var de i Storfors i Värmland, 27,1.
– På 1800-talet hade vi också en hög medelålder eftersom man inte hade råd att skaffa barn tidigt. I dag är det mer ett val, men samtidigt ska man inte bortse från det materiella och att det tar längre tid att etablera sig i yrkeslivet och på bostadsmarknaden i dag än det gjorde för 30 år sedan.
Äldsta papporna i Norrbotten finns i Jokkmokk, där de får sitt första barn vid 31,7 år. Yngsta papporna finns i Arvidsjaur där medelåldern är 27 år.
Hur länge kan trenden med äldre pappor fortsätta?
– Jag tror den kan fortsätta ett tag till men det finns en smärtgräns. Kanske är den nådd i vissa Stockholmskommuner där det redan i dag är en lång väg innan man når yrkesstatus och det hem man vill ha, säger Thomas Johansson.
Jämfört med kvinnor så är män i snitt nästan två och ett halvt år äldre när de får sitt första barn.
– Det speglar rätt väl hur det ser ut i yrkeslivet. Män vill jobba lite längre och göra mer karriär innan de känner att det är dags att skaffa barn.