Vägen byggdes på 40-talet och ska man nå skogarna, sommarstugorna och öns enda permanenta bostad är det den som gäller. Vare sig det är människor, älgar eller rådjur som är på väg till halvön.
1927 köpte Fritz Olsson från Luleå Bondön för att kunna jaga.
På ön stod en stor gul villa, det enda huset på ön, som troligen byggdes av riksdagsman Per Svensson från Piteå.
Under lång tid arrenderades huset ut och arrendatorerna bedrev jordbruk på platsen till mitten av 60-talet. Efter det användes huset länge som sommarstuga av släkten Olsson. Huset har också fungerat som telegrafstation för fiskare.
1985 beslutade sig Sten Olsson, barnbarn till Fritz, och hans familj för att flytta till halvön permanent. Sedan dess har de helrenoverat huset, med målsättningen att bevara så mycket som möjligt av husets ursprungliga stil.
- Vi tyckte att det var skönt att komma bort från stressen i stan och ville att barnen skulle få växa upp på landet.
Att vara ensam på en egen ö en mörk vinterkväll är inget som skrämmer Sten.
- Då tänder jag en brasa i kakelugnen och läser en god bok.
Och goda böcker har han gott om. På övervåningen ståtar ett bibliotek, nästan som ett hemligt rum, med kokböcker, spel, film, romaner och facklitteratur.
Homo oceanis
Från en stor del av husets utrymmen har Sten uppsikt över vattnet utanför. Men det som i dag är glittrande krusningar och milda havsvindar har också inneburit tragiska olyckor.Hösten 1989 drunknade två män som fiskade i närheten av Bondön. Sten Olsson deltog i sökandet.
- Då insåg jag hur små resurser det fanns när sådana olyckor inträffar. Jag jobbade som yrkesfiskare och tänkte på hur det skulle fungera om något skulle hända mig. Så jag engagerade mig och började samla in pengar. Nu har vi en räddningsbåt i Piteå. Efter larmet kommer till oss ska vi vara på väg inom 15 minuter.
Hans intresse för livet på vattnet speglar sig i hans fritidsuppdrag. Han är bland annat ordförande i Piteå båtklubb och uppsyningsman i Sjöräddningssällskapet.
Lite skämtsamt säger han sig tillhöra släktet homo oceanis.
Drömgrej
Sten Olsson är involverad i både kanal- och vindkraftsprojektet på ön, han äger ju marken det ska grävas i och byggas på.Om kanalen säger han:
- Jag förhandlar med kommunen, som ska köpa marken och vi är nära en lösning. Kanalen och möjligtvis en tillhörande camping och kiosk vore verkligen en drömgrej. Det är en fantastiskt båtmiljö och det skulle vara bra att flytta småbåtshamnen från Haraholmen.
Sammanlagt ska 14 vindkraftverk byggas på ön. I höst ska de fem första stå på plats.
- Vi lever i ett sådant samhälle som kräver energi. I mina ögon stör det inte friluftslivet och då är det inget problem.
"Balsam för själen"
Tolv sommarstugor finns på halvön. På Soludden huserar Willy Enqvist och hans fru. Sex månader om året bor de här. På vintern lockar också miljön och makarna brukar tillbringa vårvinterns helger på platsen.- Det här är balsam för själen, säger Willy.
De köpte sommarstugan av hans svärfar och i början av 90-talet byggde Willy och hans fru nytt hus på platsen. Vid samma tillfälle friköpte de tomten.
På andra sidan väger njuter Else-May och Wolmar Sundkvist av natur, bärplockning, fiske och lugn och ro.
De kommer från Boden och tycker att det är exklusivt att inte sommarstugetomterna står så nära varandra.
Renar
På väg från Bondön passerar vi bärplockarna, sommarstugorna, skogarna.Vi kör över platsen där en eventuell bro kommer att byggas i framtiden.
Vi möter minnet av de renar från östra Kikkejaur som betar här vintertid.
Vi möter skuggor av älgar och av rådjuren som äter från Sten Olssons fågelbord.
För ska man till och från Bondön korsas ens vägar här. Där asfalten slutar och gruset tar vid.