Ecstatic Ensamble består av David Risberg, Malena Ernman, Leif Aruhn-Solén, Sofia Niklasson, Gustav Nordlander och Jeanette Köhn.
Sveriges kanske mest folkkära operasångerska befinner sig vid tiden för denna intervju mellan två turnéer. Under den gångna helgen avslutade Malena Ernman en turné i Tyskland. I veckan påbörjar hon en ny hemma i Sverige. Hennes tåg från Berlin är försenat och nu är det bråda tider för att hinna med anslutningståget från Hannover till Stockholm. På tisdagen hoppar hon sedan på ytterligare ett tåg, denna gången nattåget till Boden. Tufft schema, men för Greta Thunbergs mamma är flyg inget alternativ.
– Sedan 2014 åker jag bara tåg. Det är lite jobbigt ibland, men flyg är inget alternativ. Jag har en färdigpackad väska i Stockholm som jag rycker i steget, säger hon apropå tidsbristen.
Resan förebådar Malena Ernmans första turnésväng i Norrbotten på många år. Senast hon besökte Piteå var 2014. På fredag gör hon och hennes vapendragare i Ecstatic Ensemble gemensam sak med Öjebyns kyrkokör när de framträder i Öjebyns kyrka.
Fokuset för framträdande ligger på programmet "The lost music of women", där Malena Ernman samlat på sig musik som skrivits av kvinnor som historien först underkänt och sedan glömt bort. Det handlar om musik som traditionellt skrivits under som "trad" eller "anon", anonyma signaturer som många gånger dolt en kvinna som på grund av sitt kön inte tilläts eller vågade framträda med namn. När Sveriges operadrottning nu intar Piteå står revansch och återupprättelse på schemat.
– Vi lyfter de här bortglömda kvinnorna. Det finns en massa galna forskare som forskar på sånt här och som har upptäckt hur många av dessa verk som faktiskt komponerats av kvinnor. Jag började gräva i detta och det blev som att öppna Pandoras ask. Ett namn leder till ett annat. Jag har googlat och pratat med forskare över hela världen, berättar Malena Ernman över en halvskakig telefonlina på tåget i Tyskland.
Såsom varandes en av Sveriges kanske mest distingerade kvinnliga sångare och musikprofiler kanske läsaren tänker att ämnet som sådant varit en självklar väg att gå för Malena Ernman. Istället berättar hon hur pushats till ämnet av en "arg gubbe", som dissade en av hennes kyrkokonserter med motiveringen att hon sjöng för få kvinnliga stycken. Malena berättar hur det hela gick till.
– Jag fick ett argt mejl från en gubbe, en riktig paragrafryttare, som skrev att han vägrade komma på vår konsert för att vi hade för lite musik av kvinnor. Jag blev arg, jag är ju själv kvinna och jag hade arrangerat hela konserten, men det dög tydligen inte. Jag är så trött på vissa gubbar, jag vill säga att "svaret på din fråga är att kvinnorna utplånades på grund av såna som du". Jag blir så teatralisk, säger Malena Ernman, skrattar och fortsätter:
– Jag gick hem och började jobba med en gång. Jag kan inte göra något halvdant, så då tänkte att "då ska jag minsann göra en konsert med kvinnor som ni inte ens hört talas om". På den vägen är det.
Så allt det här har egentligen kommit till tack vare en arg gubbe?
– Ja, det var så det började. Jag önskar att den här arga gubben hade funnits på 1100-talet. Då hade han fått jobba hårt.
Har du skrivit och tackat den arga gubben för idén?
– Nej, jag vill inte ge honom den glädjen. Jag blir så jävla trött på vissa gubbar. Kvinnor kan för övrigt också vara gubbar. Det är gubbigheten i sig. Fattar du?, skrattar Malena.
På fredag uppträder Malena Ernman och Ecstatic Ensamble i Öjeby kyrka tillsammans med Öjeby kyrkokör. (Arkivbild)
Under de senaste åren har konservativa, nationalistiska och religiösa rörelser kopplat sitt grepp över stora delar i världen, från USA och Europa till Asien, Mellanöstern och Afrika. I de flesta fall innebär detta att synen på kvinnan och hennes rättigheter inskränks. I arbetet med konsertprogrammet har Malena Ernman haft flera tillfällen att reflektera över kvinnans situation, både historiskt och i dag. Hon gillar inte det hon ser.
– Det sorgliga är ju att vi går tillbaka i utvecklingen igen. Vi sjunger musik från forntiden till Metoo, men de senaste två åren har vi gått tillbaka till renässansen vad gäller kvinnors position. Se på exempelvis Afghanistan där kvinnorna har mindre frihet än de hade under medeltiden. Det är väldigt otäckt. Utvecklingen i USA är också väldigt obehaglig.
Bland de kvinnor som finns på programmet finns alltifrån nunnor till slavinnor, alla med det gemensamma intresset att de vågat komponera musik i en tid där kvinnors kreativitet i bästa fall föraktades, i sämsta fall förbjöds och straffades. Det gjorde också att skapande kvinnor isolerades från varandra. Malena Ernman, som själv är kvinnlig musiker, säger att hon i arbetet med konsertprogrammet kommit att fundera på hur en sådan kreativ ensamhet ser ut.
– Man blir både ledsen och arg. De här kvinnorna visste inte om varandra. Under flera sekel trodde de ju att de var alldeles ensamma. De hade inte hört talas om andra kvinnor som skrev musik. Hur hade det varit om de faktiskt visste om varandra?
Om Malena Ernman nu bara hinner med anslutningståget från Hannover väntar i veckan konserter i både Jokkmokk, Boden och Piteå (jepp, hon dissar Luleå). Senast hon framförde "The lost music of women" var i Kungsholms kyrka i Stockholm, där biljetterna sålde slut och köerna ringlade långa med folk som hoppades komma in. Malena Ernman säger att konserterna mottagande överraskad till och med henne.
– Det var häftigt att det var så många som ville komma och lyssna. Vi sålde ut hela kyrkan. Det händer ju knappt längre, kulturen är ju i kris. Att få ett sådant mottagande känns så klart fantastiskt.
Nu ser hon fram emot konserten i Piteå.
– Det känns jätteroligt att vara tillbaka, säger hon.