Olika restriktioner om avfallskvarnar
I vissa kommuner uppmuntras användandet av köksavfallskvarnar. I andra är det förbjudet och i Piteå krävs tillstånd för att installera en avfallskvarn. Orsaken är att det är oklart hur ledningssystemet belastas.
Vissa kommuner, däribland Surahammar, Sundsvall och Stockholm uppmuntrar hushållen att installera en köksavfallskvarn, som monteras under diskbänken i anslutning till köksavloppet. I andra kommuner är det förbjudet att använda avfallskvarn. I Piteå måste man ha skriftligt medgivande från Pireva innan man installerar en kvarn.
Foto: maria johansson
I avloppsreningsverk med trestegsbehandling (mekanisk, biologisk och kemisk behandling) och rötkammare bildas dels biogas, dels rötslam. Biogasen kan användas som fjärrvärme eller ett miljövänligt fordonsbränsle. Rötslammet kan nyttjas bland annat för tillverkning av anläggningsjord eller som täckmaterial.
Förbjudet
I många svenska kommuner är det i princip förbjudet att installera och använda en köksavfallskvarn i hushållet. Exempelvis Luleå kommun tillåter inte anslutning av avfallskvarnar annat än i undantagsfall då särskilda skäl finns. Avfallskvarnar får endast installeras om va-verket efter ansökan godkänner det.
Den restriktiva hållningen i frågan om köksavfallskvarnar i Sverige beror i första hand på befarande negativa konsekvenser för ledningssystemet. En annan bidragande orsak till att så många kommuner är negativt inställda till avfallskvarnar lär vara att Naturvårdsverket länge har varit emot en storskalig installering av kvarnar
I Piteå kommun blir man litegrann tagen på sängen då PT för frågan om avfallskvarnar på tal. På miljö- och hälsoskyddskontoret har saken inte varit aktuell på senare år.
Fråga först
Roland Johansson, Pireva (Piteå Renhållning & Vatten AB), kan dock upplysa om att det faktiskt finns en passus om avfallskvarnar i de allmänna bestämmelser för användandet av allmänna vatten- och avloppsanläggningar i Piteå som kommunfullmäktige antagit. Där står: "Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan huvudmannens (Pireva; PT:s anm) skriftliga medgivande".
Men i andra kommuner uppmuntrar man till användning av avfallskvarnar. I Surahammars kommun i Västmanland används köksavfallskvarnar i stor skala.
I Sundsvalls kommun ser man positivt på användningen av köksavfallskvarnar som ett kompletterande behandlingsalternativ för blött organiskt avfall. Med hjälp av en avfallskvarn kan man "enkelt och bekvämt minska soptransporter och öka återvinningen av matavfall" (ur en broschyr från renhållningsbolaget Reko Sundsvall). Men, påpekas det, alla ledningsnät klarar inte av att transportera matavfall. Därför måste den som tänker installera en avfallskvarn ansöka om tillstånd.
Investeringsbidrag
I Sundsvall utgår rent av ett investeringsbidrag på 300 kronor till fastighetsägare som skaffar avfallskvarn. Den kvarntyp som rekommenderas, satsmatad kvarn, kostar cirka 3 000 kronor.
Stockholm Vatten har tidigare tagit ut en avgift på 390 kronor om året av dem som har avfallskvarn, ett 40-tal personer (fler är de alltså inte!). Avgiften slopas nu för att fler stockholmare ska skaffa avfallskvarn och därmed främja biogasproduktionen.
Avfalls-kvarnar
Köksavfallskvarnen uppfanns på 1920-talet i USA, tiow år senare lanserades den första kommersiella avfallskvarnen. I dag har cirka hälften av alla hushåll i USA en kvarn installerad.
I Sverige installerades avfallskvarnar som en bekvämlighetsanordning i hushållen under 40- och 50-talet. På 60-talet koncentrerades miljödebatten kring vattenrening, och myndigheterna tyckte då att avfallskvarnar inte var en bra lösning för behandling av matavfall i och med att de bidrog till ökad belastning på avloppsreningsverken. I stort sett totalförbud mot installation av avfallskvarnar infördes under 70- och 80-talet.
I Europa är det ovanligt med avfallskvarnar och i Sverige beräknas att färre än 1 procent av hushållen har en kvarn installerad.
I Sverige är det vanligast med satsvis matade kvarnar, som är säkrare (omöjligt att komma åt rivverket när kvarnen är i gång) än kontinuerligt matade.
I stort sett allt matavfall från hushåll kan malas i köksavfallskvarnar, men alltför hårda eller sega material som exempelvis grova köttben klarar kvarnarnas rivfunktion inte att riva.
Källa: "Köksavfallskvarnar - ett behandlingsalternativ för blött organiskt avfall?", ett examensarbete från 2003 vid Luleå tekniska universitet, civilingenjörsprogrammet, av Maria Forsberg och Anna Olofsson.
I Sverige installerades avfallskvarnar som en bekvämlighetsanordning i hushållen under 40- och 50-talet. På 60-talet koncentrerades miljödebatten kring vattenrening, och myndigheterna tyckte då att avfallskvarnar inte var en bra lösning för behandling av matavfall i och med att de bidrog till ökad belastning på avloppsreningsverken. I stort sett totalförbud mot installation av avfallskvarnar infördes under 70- och 80-talet.
I Europa är det ovanligt med avfallskvarnar och i Sverige beräknas att färre än 1 procent av hushållen har en kvarn installerad.
I Sverige är det vanligast med satsvis matade kvarnar, som är säkrare (omöjligt att komma åt rivverket när kvarnen är i gång) än kontinuerligt matade.
I stort sett allt matavfall från hushåll kan malas i köksavfallskvarnar, men alltför hårda eller sega material som exempelvis grova köttben klarar kvarnarnas rivfunktion inte att riva.
Källa: "Köksavfallskvarnar - ett behandlingsalternativ för blött organiskt avfall?", ett examensarbete från 2003 vid Luleå tekniska universitet, civilingenjörsprogrammet, av Maria Forsberg och Anna Olofsson.
Så jobbar vi med nyheter