Att röra på sig mer, att gå ner i vikt, att spara pengar, att tjäna mer, att få mer tid för familj och vänner, att sluta röka och att skaffa barn. Det är några av de vanligaste nyårslöftena som svenskarna kommer att avge på lördag. Många löften handlar om hälsa och träning där nästa år ska bli sundare än det som gått. Många går ut stenhårt, köper årskort på gymmet och snörar på träningsskorna redan den 1 januari. Vikter lyfts, sockret åker ut och spargrisen plockas fram ur förrådet.
Men att hålla sitt löfte kan vara svårt och inte sällan ebbar det ut i "snön" redan i mitten av januari, det som skulle hålla i sig i tolv månader. På Stockholms universitet pågår just nu ett forskningsprojekt där svenskars inställning till nyårslöften studeras. "Genom att följa upp deltagare under ett år undersöks bland annat framgångar och hinder samt om nyårslöften har ett samband med välmående och livskvalitet." skriver man på hemsidan där det också går att anmäla sig till studien.
Ansvarig för studien är professor Per Carlbring. "I Sverige avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. Nyår är ett perfekt tillfälle att reflektera kring var man befinner sig i livet och vart man vill. Nyårsafton uppmuntrar till att ta ett steg tillbaka och se helheten (snarare än att bara leva från dag till dag)" skriver han och fortsätter. "Ett nyårslöfte fungerar utmärkt som inspiration, men det krävs fortfarande konkreta steg och ansträngning."