Gården, en lummig oas på det handelstäta Backcity-området, är från 1800-talet. Carl Gustafssons farfar föddes här 1895 och byggde själv ut huset 1920. Ett familjefoto taget framför huset cirka 1915 visar bland andra Carl Gustafssons farfar. Av personerna på bilden hamnade ett flertal i USA.
Historieintresserade Carl Gustafsson kan massor om sin släkt. Hans farfars far var utbildad stenhuggare och högg granitstenarna till stadshotellet, Handelsbanken och Furunäsets sjukhus, berättar han.
Gården på Backen har gått i fyra generationer. I den senare tillkomna låga längan växte han själv upp medan farföräldrarna (mamman välkänd som distrikt- och skolsköterskan syster Margit, pappan var lärare) bodde i stora huset. Uppväxten minns han som idyllisk.
Ser man dagens område för handel och företag är det svårt att tänka sig skog och de öppna ängar Carl Gustafsson beskriver.
– Jag hade det hur bra som helst, ett stabilt hem, bra föräldrar och farföräldrar. När jag kom hem hade farmor bakat bullar.
– Jag önskar att alla barn fick ha det så när de växer upp.
Han minns när det lektes ”låtsaskrig i djungeln” i de natursköna omgivningarna.
– Jag hade hur mycket mark som helst att springa omkring på.
Hans farfar, som hade jordbruk på gården fram till 1965, blev tvångsinlöst vid flera tillfällen när kommunen behövde mark. I dag är det bara en hektar kvar av de stora ägorna.
– Vår mark gick ända ner till Kappa. Vi hade också ett stort landområde på Annelund, ”Edins djäla”.
Carl Gustafsson berättar om kornåkrarna och de kringliggande gårdarna där Stålbergs, Lundströms, Sandströms, Lundbergs och Östmans bodde.
1979 flyttade han till Lund för att plugga och har blivit staden trogen sedan dess och bland annat jobbat åt ABB och Securitas. Som ensambarn ärvde han hemstället när föräldrarna gick bort.
Den flagade fasaden vittnar om ett hus i behov av omsorg. På senare år har det stått tomt. Carl Gustafsson har genom åren varit där på somrar, men kombinationen av långa avstånd och för lite tid har blivit en stressfaktor.
Han hade planer på att flytta tillbaka till hemgården, men under ett julfirande i Addis Abeba 2004 träffade han sin fru, Mekdes Elfu, och tillsammans planerar de att flytta till hennes hemstad Dire Dawa i östra Etiopien.
– Hon har en helt underbar familj. De har tagit in mig ordentligt. När de möter mig på flygplatsen säger de ”välkommen hem”.
Ett par gånger tidigare har intressenter visat intresse att köpa fastigheten, men nu är tiden alltså inne. Fastighetsföretaget Trumbäcken har köpt fastigheten för att riva huset och använda den attraktiva tomten till att bygga lokaler för företagande.
Efter 31 juli ska gården rivas. Det kan bli en eller flera aktörer på adressen så småningom enligt Samuel Bernberg, Trumbäcken.
Carl Gustafsson gör just nu avslut på gamla hemgården. Han har gett bort saker, skänkt bilder till Piteå museum och hade nyligen en välbesökt loppis.
– Jag är förvånad över vad folk vill ha. Gamla lådor, sockerlådor till exempel. Även Amerikakistor. Däremot inte fint porslin.
Carl Gustafsson har blandade känslor inför uppbrottet från hemgården.
– Ena sidan är vemod och lite sorg. Den mer rationella delen av mig säger att jag inte kan behålla det här. Jag kan inte lägga den tid och de pengar som skulle krävas för att renovera och hålla det i skick.