Julpyntet är det sista synliga spåret efter stödpersonen Eva Sjöberg. Sedan tre veckor är dövblinda Evelina ensam.
Hemma hos dövblinda Evelina Lindberg står juldekorationerna framställda, de sista synliga spåren från Evelinas stödperson Eva Sjöberg. Efter att kommunen dragit in Evelinas personliga stöd blev julpyntet det sista Evelina och Eva gjorde tillsammans. Sedan tre veckor är Evelina nu ensam, utan stöd som kan hjälpa henne och kommunicera med henne.
– Jag mår inte så bra. Jag kan inte ens komma ut. Allt jag brukade tycka om att göra har satts på paus. När jag hade Eva som stöd gjorde vi en massa olika saker. Vi var och handlade och lagade mat tillsammans. Nu kan jag inte ens köpa en julklapp, säger Evelina till PT med hjälp av inhyrda teckentolkar.
Trots att förvaltningsrätten gav Evelina rätt har kommunen dragit in hennes personliga stöd. Detta då kommunen överklagat till kammarrätten och i samband med det ansökt om interimistiskt beslut, vilket innebär att de inte behöver ge Evelina stöd förrän ett beslut fattats av kammarrätten. Den 30 november tvingades Evelinas stödperson Eva lämna sin position. Sedan dess har Evelina varit ensam.
– Det är jättestor skillnad jämfört med hur det var med Eva. Jag är så isolerad. Jag sitter bara hemma och gör ingenting. Det är jobbigt i själen. Jag har mycket ångest. Jag saknar Eva, säger Evelina.
Känns det ensamt?
– Jätte.
Sedan Piteå kommun drog in hennes personliga stöd har dövblinda Evelina Lindbergs mående snabbt försämrats. Nu berättar hon om en vardag präglad av ångest, rädsla och isolering.
Sedan kommunen drog in hennes personliga stöd för drygt tre veckor sedan berättar Evelina Lindberg om en tillvaro som i allt högre grad präglas av isolering.
Den senaste tiden har Evelinas mående kraftigt försämrats. När hon nyligen sökte läkarvård konstaterade hennes läkare att hon lider av stress och nedstämdhet kopplat till de omvälvande konsekvenser som kommunens beslut medfört. Evelina själv beskriver hur hon har svårt att sova då ångest och oro för framtiden hindrar henne att få ro.
– Jag vet att det är viktigt för mig att sova ordentligt, men det går inte. Jag får ingen ro i kroppen. När jag inte sovit på tre nätter kanske jag lyckas somna, men då är jag ju helt slut. Det är fruktansvärt jobbigt, säger hon.
Vad tänker du på när du inte kan sova?
– Jag tänker på hur det ska gå. På vad som ska hända om kammarrätten ger mig avslag och nekar mig personligt stöd. Det känns hopplöst.
Även hennes matlust har försvunnit.
– Jag har ingen aptit. Även om jag får mat av mamma som jag i vanliga fall älskar så sitter jag bara med den framför mig. Den känns inte god längre. Ingenting smakar längre bra.
"Allt jag brukade tycka om att göra har satts på paus", säger Evelina Lindberg.
Piteå kommun har beslutat att beröva Evelina Lindberg hennes personliga stöd. Trots att förvaltningsrätten gav Evelina rätt
Piteå kommuns beslut att dra in Evelina Lindbergs personliga stöd grundar sig på bedömningen att hennes behov kan tillfredsställas av vanlig hemtjänst, personal som Evelina varken kan se, höra eller på annat sätt kommunicera med. Evelina och hennes mamma Ingela berättar att de valt att inte ansöka om hemtjänst, helt enkelt eftersom hemtjänstens närvaro skulle förvärra Evelinas situation snarare än att göra den bättre.
– Det skulle inte fungera för mig. Jag vill inte ha personer i mitt hem som jag inte kan kommunicera med. Jag vet ju inte vilka de är eller vad de gör. Det skulle bara förvärra allt. Det skulle bli sämre än att vara utan.
Då Piteå kommun nu driver domstolsprocessen vidare för att beröva Evelina rätten till stöd väntar nu ett juridiskt ingenmansland där Evelina riskerar långa perioder av ensamhet och isolering. Det vackra julpyntet hemma i lägenheten till trots ser Evelina mörkt på sin situation och sin framtid.
– Jag känner ingen glädje över huvud taget, säger hon.