Under lång tid, ja faktiskt ända sedan den ekonomiska krisen på nittiotalet, har de statliga investeringarna legat på en låg nivå för att klara de sparbehov som funnits i nationella ekonomin. Det här gör att vi har ett stort eftersatt investeringsbehov. Det svenska bostadsbyggandet har under de senaste tio åren legat på en nivå som ungefär motsvarar hälften av genomsnittet i EU:s medlemsländer. Ännu värre är det om man tittar på investeringar kopplade till infrastrukturen för transporter. Här ligger Sverige på en klar bottenplacering. Det finns många investeringsobjekt som skulle öka möjligheterna för expansion och utveckling i hela vårt land, och som skulle knyta landets regioner tätare samman.
Parallellt med de stora investeringsbehov som finns och de goda ekonomiska förutsättningarna för att genomföra större investeringar just nu så tillkommer också det faktum att arbetslösheten biter sig kvar på skrämmande höga nivåer. Större offentliga investeringar i bostäder och i transportinfrastrukturen skulle kunna bidra till att sätta fler i arbete och därmed pressa ner arbetslösheten, även om sambandet mellan offentliga investeringar och sysselsättningseffekter för den egna befolkningen alltmer kommit att försvagas i dagens alltmer globaliserade ekonomi. Projekten är ofta så stora att de hamnar på nivåer som gör att de måste upphandlas på EU-nivå vilket innebär att utländska aktörer mycket väl kan ro hem projekten.
Ett annat faktum som gör att stora offentliga investeringar inte alltid ger de sysselsättningseffekter som man förväntar sig, framför allt vad gäller de arbetslösa som i dag står längst från arbetsmarknaden, är de kompetenskrav som finns för de som i dag ska jobba på ett bygge eller på en järnvägsutbyggnad. Man kan helt enkelt inte plocka in vem som helst från gatan och förvänta sig att den ska klara av de arbetsuppgifter som ska göras.
Det gäller därför att investera smart från statsmaktens sida. Det handlar både om att göra de infrastrukturella investeringar som det finns behov av men också om att investera i de människor som i dag går arbetslösa och ge dem den kompetens som de behöver för att imorgon kunna ta de jobb som tillskapas som en effekt av de investeringsprojekt som man väljer att genomföra.
Sverige befinner sig i ett mycket gynnsamt läge jämfört med många av de andra medlemsländerna i den europeiska unionen. Vi har därför möjlighet att investera smart, såväl i infrastruktur som i våra medborgare. Det gäller därför att genomföra smarta investeringar så snabbt man bara kan få dem i sjön. Att investera i de arbetslösa är något vi kan dra igång redan i morgon. För dessa människor är dessutom varje dag som går utan att de får en utbildning som gör att de kan konkurrera på arbetsmarknaden en förlorad dag. När det gäller infrastrukturinvesteringar är startsträckan längre. Det gör behovet av snabba beslut än större. Fram till dess att man kan sätta spaden i jorden kan man parallellt med detta genomföra de utbildningsinsatser som krävs för att vi som medborgare ska klara av att möta morgondagens krav.
Vi har alltså inte råd att avstå eller vänta med att göra strukturellt viktiga investeringar. Vi måste investera smart, och det redan i dag. Vi kan inte som Anders Borg och Fredrik Reinfeldt sitta stilla i båten och hoppas på att det ska bli bättre tider. Då är risken i stället stor att båten Sverige går ordentligt på grund.