I det här sammanhanget är Wilma Lundström nummer fem, det vill säga luciakandidat nummer fem. En ung tjej som bor med familjen i Roknäs och gillar lugnet på landet. Det finns alltid att göra, som att hugga ved.
Brukar du hugga ved?
– Nja, vi barn är kanske lite bortskämda, men bor man på en gård så finns det mycket att göra och man lär sig saker hela tiden.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag är snäll och lugn. Lite blyg. Och så gillar jag att träna.
Du sa att pappa och farmor lockar till skratt (se faktaruta), är du själv rolig?
– Nej, inte speciellt.
Wilma Lundström spelar back eller på mittfältet för Infjärdens andralag i division 4, men tränar med a-laget och numera är det träning året runt.
– Vi tränar inomhus i Bergsviken på vintern, men sedan tränar jag löpning och på gym själv. Jag tänker spela så länge det är kul.
Har du någon favorit?
– Zlatan, kanske, men jag brukar inte titta på fotboll. Jag ser hellre hockey. Luleå är favoritlaget.
Wilma Lundström går till vardags första året på Strömbackas barn- och fritidsprogram. När PT träffar henne är hon på en veckas praktik på ett gym i Öjebyn och före det var hon två veckor på förskola.
– Det var kul och jag jobbar gärna med barn. Just nu känns förskolelärare som ett troligt val, men även polis eller sjukgymnast finns i tankarna.
Hur går det i skolan?
– Bra, det är roligt och lärarna är bra.
Vad drömmer du om?
– Att bli rik, haha. Eller en hund, en liten hund.
Det var mormor som anmälde Wilma som luciakandidat. Hon har aldrig varit lucia, men tror att det ska bli kul.
– Jag sjunger väl så där, men tillsammans med andra går det bra. Vi har börjat träna och luciasångerna börjar sitta.
Julen firas på traditionellt vis med familjen. Ena året med pappas släkt och andra med mammas.
Vad önskar du dig i julklapp?
– Jag kommer inte på något speciellt. Pengar kanske