Kommunfullmäktige beslöt i mars att alla kommunala nämnder och styrelser ska vardagsbespara 0,5 procent av sin budget 2017-2019. Enligt Peter Roslund ska vardagsbesparingar ses som effektiviseringar och resultatet ska inte märkas av medborgarna.
Men alla nämnder, förutom socialnämnden, ska dessutom genomföra riktade besparingar. Hur mycket varierar. Att socialnämnden slipper beror på att budgeten inte räcker för alla tunga åtaganden och därför får nämnden en ramförstärkning på 15 miljoner kronor.
PT har nyligen berättat om BUN, som förutom vardagsbesparingen på 0,5 procent (4 miljoner), dessutom ålagts riktade besparingar på 0,7 procent (5,8 miljoner). På måndag ska BUN ta beslut och det finns risk att bland annat nedläggning av hörselklasserna i Öjebyn ingår i det beslutet.
Att hörselklasserna hotas engagerar många?
– Alla besparingar är svåra, men BUN har väl olika alternativ att jobba med. Det är BUN:s beslut som gäller, men givetvis vill vi se vilka konsekvenser det blir, säger Peter Roslund.
Det slutliga beslutet tas av kommunfullmäktige den 22 juni och även om det är nämnderna som prioriterar och fattar beslut kan KF ha en annan uppfattning. Så skedde exempelvis 2012 när BUN, för att klara sparkraven den gången, föreslog nedläggning av dansklasserna på Christinaskolan. Så blev det inte.
– Visst kan det bli så att KF vill att en nämnd ska tänka om och ta fram andra förslag, men i det här läget ska inte jag syssla med ”ministerstyre”. BUN har ju flera sparalternativ att välja mellan och i nuläget är hörselklasserna bara ett av flera förslag, säger Peter Roslund.
BUN är å andra sidan i den sitsen att sparbetinget på sammanlagt 9,8 miljoner plus 3,9 miljoner i ökade kostnader för förskolan kan innebära att alla sparförslag måste genomföras.
– Men det finns kanske andra alternativ, exempelvis att alla skolor får spara 200 000 kronor var. Det blir flera miljoner. Men, som jag har sagt, det är BUN:s ansvar att ta fram sparförslagen och sedan får kommunfullmäktige spika dem.
Kommunstyrelsen är för övrigt ålagd att spara drygt fyra miljoner kronor. Två tas från den tillväxtpolitiska reserven. Resten fördelas på räddningstjänst, strategiskt stöd, kommunledning, ekonomikontor med mera.
– Det innebär säker att någon tjänst inte återbesätts, säger Peter Roslund.