Skillnader mellan elevers förutsättningar till lärande ökar – både i Piteå och i landet i stort. Såväl hälsa som sociala och ekonomiska förhållanden påverkar skolarbetet. Nu satsar staten på att jämna ut dessa skillnader, vilket innebär extrapengar även till Piteå. 2,7 miljoner kronor satsas under hösten 2018 och 11,2 miljoner under 2019.
Flickors ohälsa är högre än pojkars, samtidigt är det fler pojkar än flickor som inte klarar betygskraven. Skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden påverkar skolarbetet och skolan har ett uppdrag att jämna ut dessa skillnader. Pengarna kan gå till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser.
Det är varje huvudmannen som ansvarar för att analysera resultaten, identifiera behoven och prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera. Det är också huvudmannen som bestämmer hur man fördelar bidraget inom organisationen.
– Vi har tagit fram en åtgärdsplan där det framgår vilka insatser som vi planerar, både för hösten 2018 och för 2019. Det var ett villkor för att få bidraget, säger Elisabeth Fjällström, för- och grundskolechef.
Pengarna kan användas för insatser på flera nivåer – huvudmannanivå, på skolnivå samt till insatser i klassrummet. Några exempel:
Huvudman:
* att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet
* att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet
* att ge stöd till organisationen för mottagande av och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever
Skola:
* att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet
* att stärka det pedagogiska ledarskapet och driva kollegialt förbättringsarbete
* att underlätta elevernas övergång mellan olika skolformer samt mellan skola och arbetsliv eller vidare studier, språk- och kunskapsutvecklande
* arbetssättinsatser som främjar modersmål och studiehandledning
Klassrummet:
* att lärare kan få handledning om kollegialt lärande, uppföljning och utveckling av undervisningen, anpassning och inkludering
* att lärare kan få kompetensutveckling inom didaktik, exempelvis om kunskapsbedömning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt eller ämnesundervisning
* insatser som gör att lärarnas kompetens och tid används till undervisning, till exempel lärarassistent och administrativt stöd till lärare eller förstärkta resurser till elevhälsan
* att lärare kan få handledning och utbildning om förhållningsätt och bemötande
* insatser som syftar till att utveckla ledarskapet i klassrummet
* kompetensutveckling för att stärka den specialpedagogiska kompetensen och utveckla elevhälsan
* Insatser som skapar bättre förutsättningar för elever att göra väl underbyggda val inför fortsatta studier eller arbetsliv.
– Det går även att rikta en del medel för kompetensutveckling till lärare, säger Elisabeth Fjällström.