Barn- och utbildningsnämnden (Bun) redovisar ett plus på 4,2 miljoner kronor. Det finns flera förklaringar till det och överskottet är inte oväntat för nämndens ordförande Ruth Rahkola (S).
– Nej, vi följer ju budget och utvecklingen hela tiden, men självklart är det positivt att det blir ett plusresultat.
2015 visade nämnden ett plusresultat på 11,3 miljoner och 2016 alltså plus 4,2 miljoner. En viktig anledning till det positiva resultatet beror på gymnasieskolan. Strömbackaskolan gjorde ett plusresultat på nästan 14,6 miljoner kronor.
– Vi ser att fler av Piteås ungdomar väljer att studera på hemorten och då minskar kommunen kostnader för interkommunal ersättning. Samtidigt är det fler elever från andra kommuner som söker sig hit, säger Ruth Rahkola.
Om det beror på tillfälligheter eller en trend är svårt att svara på, men förhoppningen är att Strömbackas program är tillräckligt attraktiva för de ungdomar som växer upp i Piteå.
Förskolan backade däremot med nästan 4,6 miljoner och för grundskola/fritids handlar det om över 10,9 miljoner minus jämfört med budget. En förklaring är en rejäl volymökning som överstiger budget för förskola och grundskola med 6,5 miljoner kronor. I den siffran är inte verksamheten för flyktingar ute på Pite havsbad medräknad eftersom det hanteras via återbetalning från Migrationsverket.
Förutom volymökningen så finns det fler förklaringar till de ökade kostnaderna.
– Kostnaderna för skolskjuts har ökat med 4,5 miljoner sedan hösten 2015 och det är möjligt att skolskjutskostnaderna kommer att öka även under 2017. En annan förklaring är att kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd fortsätter att öka kraftigt.
Underskotten i förskolan och grundskolan/fritids har alltså rimliga förklaringar och de verksamhetsansvariga lyfts fram för ”mycket god ekonomisk hushållning”.
Under 2017 ska tidigare beslutade sparbeting börja gälla samtidigt som barn- och utbildningsnämnden har stora utmaningar framför sig.
– Det blir fler barn i förskolan samtidigt som barngrupperna ska bli mindre. Behovet av nya lokaler är stort. Vi ser också att personalbristen blir alltmer påtaglig främst i förskolan, men även i grundskolan och på fritidshemmen, säger Ruth Rahkola.