För att sätta fart på kommuners och landstings inrättande av extratjänster har regeringen gett dem beting på hur många tjänster som ska skapas. De kommuner och landsting som i slutet av december 2017 hade klarat sitt beting, får dela på 500 miljoner kronor.
Piteå fick 25 extratjänster som beting, men har inrättat 35. Staten subventionerar lönen, men eftersom kommunen klarade målet 25 extratjänster vid årsskiftet så tillkommer dessutom ett statsbidrag på 1,7 miljoner.
Men för Piteå kommun är det bara ett delmål och arbetsmarknadsenheten fick i november i uppdrag att sammanlagt skapa 100 nya arbetstillfällen inom ramen för regeringens extratjänster.
Arvidsjaurs beting var fyra extratjänster och kommunen redovisade sex vid årsskiftet och klarade därmed målet.
Arjeplog som fick två extratjänster har inte lyckats ordna något. Det har inte heller Älvsbyn som fick fem extratjänster i beting.
Extratjänster är till för att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden och subventioneras av staten.
– På en del håll har extratjänsterna använts lite fel och man har plockat in välutbildade personer i extratjänster. Då blockeras ju den här insatsen för dem som verkligen behöver den, svaga grupper som står långt från arbetsmarknaden. Det tycker jag är ett problem, säger Vivi Jacobson-Libietis, utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL), till Nyhetsbyrån Siren.