Under måndagen besökte han Piteå tillsammans med parti- och riksdagskollegorna Hannah Bergstedt, Linus Sköld och Emilia Töyrä. Under dagen besökte kvartetten Byggnads, Lindbäcks Bygg och Skoogs pågående Träkronanprojekt.
– Piteå ligger i framkant och det händer en hel del i hela regionen, men under lång tid har det byggts alldeles för lite i hela landet, säger Hannah Bergstedt.
Situationen är verkligen alarmerande. I storstäderna, inte minst i Stockholm, har det länge varit kaos, men de senaste åren har bostadsbristen spridit sig till de flesta av landets kommuner.
Enorma behov
Nu har regeringen satt upp som mål att 250 000 bostäder ska byggas till 2020. Det kan låta mycket, men för att bygga bort bostadsbristen krävs sannolikt långt över 400 000 nya bostäder.
De nämnda siffrorna handlar om alla sorters bostäder, men för hyresrätter är situationen mest akut. Det är anledningen till att regeringen avsätter 3,2 miljarder per år i investeringsstöd i syfte att få fram fler små, klimatsmarta och billiga hyresrätter.
– Målet är att investeringsstödet ska räcka till 15 000 nya hyresrätter per år, säger Hannah Bergstedt.
Snabbare process
Förutom investeringsstödet satsat regeringen ytterligare pengar för att snabba på byggandet. Sammanlagt handlar det om 5,5 miljarder nästa år och därefter 6,1 miljarder årligen fram till 2019.
– Det ställer stora krav på kommunerna och det är anledningen till att vi tillskjuter resurser. Det behövs billiga hyresrätter, studentboenden, seniorhus och äldreboenden, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Samtidigt kan det finnas anledning att se över de rigorösa byggreglerna och helst också förkorta byggprocessen.
– Det pågår ett arbete att förenkla processen och regelverket. Det behövs bättre balans i alla led. Marknaden måste också ta ett större ansvar, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Politiska beslut
Ingen tvekan om att det finns en rad bromsklossar som måste avlägsnas, men bortsett från detta så går det att spåra det låga bostadsbyggandet till början av 90-talet. Det spåret är till stor del politiskt.
Avvecklingen av det statliga generella stödet inleddes under den borgerliga regeringen i början av 90-talet.1992 störtdök byggtakten till 12 000 bostäder per år och låga byggtal kännetecknade hela 90-talet.
Från 2003 ökade byggandet svagt. Högkonjunktur rådde och dåvarande S-regeringen införde ett tillfälligt investeringsstöd till hyresrätter.
När Alliansen tog makten 2006 avskaffades investeringsstödet och då störtdök bostadsbyggandet. Finanskrisen 2008 spädde på den negativa utvecklingen.
De senaste tre åren har bostadsbyggandet stigit något, men miltals från de byggtal som krävs.
Räcker regeringens satsning?
– Det kan mycket väl behövas ytterligare åtgärder, men det får vi återkomma till, säger Hannah Bergstedt.