En djupdykning ned i arkiven visar att det i tidningsspalterna refererats en hel del om de dagar och år som förändrade Sverige och världen för alltid.
När första världskriget bröt ut hösten 1914 hade Piteå-Tidningen ännu inte utkommit med sitt första nummer, men läsarna kunde ganska snart – i början av januari 1915 – ta del av dramatiken i omvärlden fram till dess fred uppnåddes och den tyske kejsaren abdikerade.
Efter första världskrigets slut stod Tyskland som förlorare och ansågs vid fredskonferensen i Versailles 18 januari 1919 som ansvarigt för kriget och utkrävdes därför ett stort krigsskadestånd.
Blodigaste konflikten
Andra världskriget, när Tyskland avvisade en sista fredstrevare och det diplomatiska spel som pågått i veckor med ständiga kriser, har också upptagit stort utrymme i tidningen.
När beskedet att de tyska styrkorna den 1 september 1939 gått över den polska gränsen spreds nyheten i de två tidningar som då fanns i Piteå, Piteå-Tidningen och Norrbottens Allehanda. Radiotjänst, som inte hade några nyhetssändningar på morgonen, lade in extra nyheter efter morgonandakten.
Det var också den kvällen statsministern talade till nationen i radio:
”Medborgare! Det förfärliga som vi i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån har inträffat … För oss svenskar gäller det nu att med lugn och beslutsamhet endräkteligen samlas kring den stora uppgiften att hålla vårt land utanför kriget, att vårda och värna våra omistliga nationella värden …”
Trots politiska skillnader i tidningarna hade de samma grundbudskap, uppslutning bakom den svenska neutraliteten.
Nu handlade det om skyddsrum, mörkläggning, sluta köra bil, lagra ved och ransonering infördes.
Andra världskriget är den blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav cirka 10 miljoner i nazisternas utrotningsläger.
Den 8 maj 1945 firade Tysklands kapitulation och slutet på det andra världskriget i Europa.
Krig i sträng kyla
Finska vinterkriget utkämpades sedan Sovjetunionen i november 1939, tre månader in i andra världskriget, anfallit Finland. Officiella angavs från sovjetiskt håll att Finland beskjutit Sovjet vid Mainila. Något som senare har visats sig vara en sovjetisk konstruktion.
Finland tvingades den 13 mars 1940 gå med på fred och avstå en tiondel av sin landareal, bland annat Karelska näset. Kriget utkämpades i vintermiljö – i en av de kallades vintrar Finland upplevt. Därav namnet vinterkriget. Tidvis gick temperaturen ned till 47 minusgrader.
Efter freden med Sovjet började man från finskt håll samarbeta med Nazityskland i syfte att trygga sitt säkerhetspolitiska läge. Något som fick till följd att ett nytt krig utbröt, det så kallade fortsättningskriget 1941–1944. Detta sedan Hitler deklarerat att Finland stred i förbund med Tyskland och Finland förklarat Sovjetunionen krig.