I 100 år vårdades patienter på Furunäsets mentalsjukhus. Det stängde 1987.
Mentalsjukhuset
Under 60- och 70-talet fick mentalsjukhusen och den slutna vården motta kraftig kritik och koncentrationen av den psykiatriska vården till stora sjukhus framstod som alltmer omodern. Dåtidens isolering och institutionalisering skulle bytas mot integrering och rehabilitering.
Den miljö som setts som terapeutisk, sågs nu istället som ett hinder för tillfrisknande och återanpassning till samhället.
I mitten av 1970-talet skedde dessutom en kraftig utveckling av medicineringen med psykofarmaka. Patienter som tidigare inte kunnat klara sig utan ständig tillsyn kunde med rätt medicinering klara sig med allt mindre stöd.
Människor som varit intagna i åratal, ibland nästan hela sitt liv, skulle nu ut i samhället. Processen blev kort och avvecklingen av Furunäsets sjukhus gick fort.
Morgan Stenberg, museipedagog vid Piteå Museum, beskriver en svår tid där vissa klarade sig hyfsat medan andra inte klarade sig alls.
– Många kastades ut i ovisshet. De fick en lapp i handen med vilken adress de skulle bo på, vilken medicin som skulle tas och numret till försäkringskassan. Somliga hade svårt att anpassa sig till sina nya liv och bostäder och fick utstå trakasserier av omgivningen. Många av de som fick lämna Furunäset for illa och självmordsstatistiken sköt i höjden under den här tiden, säger han.
Morgan Stenberg säger att många tidigare anställda har uttryckt sorg över hur nedläggningen gick till och att allt gick så fort. Staten lämnade över ansvaret för patienterna på kommunen som inte var förberedd.
Furunäsets sjukhus kallades från början Piteå hospital och asyl.
– Det blev ett jätteglapp med så mycket tragik. Människor som inte tagit del av samhället på 20 år eller mer skulle nu klara sig helt själva, säger han.
Äldreboendet Mogården byggdes för att kunna ta emot Furunäsets "gamlingar" medan särskilt sjuka patienter flyttades över till en avdelning på Rättspsykiatrin i Öjebyn där de fick vara kvar så länge de levde.
På Furunäset fanns långvårdsavdelningar visserligen kvar en tid efter nedläggningen. Men resten av sjukhuset fick en helt annan användning. På 90-talet såldes sjukhuset till ett kommunalt fastighetsbolag för den symboliska summan en krona och en företagsby började byggas upp. I dag finns där hotell, restauranger, bankverksamhet, callcenter, kommunal daglig verksamhet, glasblåseri träningslokaler med mera.
Efter att sjukhuset stängt gjordes platsen om till företagsby.