Avvecklingen av Furunäsets sjukhus blev snabb och omänsklig

När Furunäsets sjukhus stängdes 1987 skulle merparten av patienterna slussas ut i samhället. Ett fåtal flyttades över till en avdelning på rättspsykiatrin i Öjebyn där de fick vara kvar så länge de levde.
– Det blev ett glapp när kommunen skulle ta över och många människor for illa, säger Morgan Stenberg, museipedagog.

Morgan Stenberg säger att många tidigare anställda har uttryckt sorg över hur nedläggningen gick till och att allt gick så fort.

Morgan Stenberg säger att många tidigare anställda har uttryckt sorg över hur nedläggningen gick till och att allt gick så fort.

Foto: Ylva Forslund

Piteå2025-04-06 16:00

Nyheten i korthet

  • Furunäsets sjukhus stängdes 1987, vilket ledde till att många patienter snabbt slussades ut i samhället. En del patienter flyttades till rättspsykiatrin i Öjebyn.
  • Avvecklingen beskrivs som snabb och omänsklig, med många patienter som kastades ut i ovisshet. Självmordsstatistiken ökade under denna tid.
  • Sjukhuset såldes till ett kommunalt fastighetsbolag på 90-talet och idag finns det hotell, restauranger, bankverksamhet och andra företag på platsen.

Mentalsjukhuset

Under 60- och 70-talet fick mentalsjukhusen och den slutna vården motta kraftig kritik och koncentrationen av den psykiatriska vården till stora sjukhus framstod som alltmer omodern. Dåtidens isolering och institutionalisering skulle bytas mot integrering och rehabilitering.

Den miljö som setts som terapeutisk, sågs nu istället som ett hinder för tillfrisknande och återanpassning till samhället.

I mitten av 1970-talet skedde dessutom en kraftig utveckling av medicineringen med psykofarmaka. Patienter som tidigare inte kunnat klara sig utan ständig tillsyn kunde med rätt medicinering klara sig med allt mindre stöd.

I 100 år vårdades patienter på Furunäsets mentalsjukhus. Det stängde 1987.
I 100 år vårdades patienter på Furunäsets mentalsjukhus. Det stängde 1987.

Människor som varit intagna i åratal, ibland nästan hela sitt liv, skulle nu ut i samhället. Processen blev kort och avvecklingen av Furunäsets sjukhus gick fort.

Morgan Stenberg, museipedagog vid Piteå Museum, beskriver en svår tid där vissa klarade sig hyfsat medan andra inte klarade sig alls.

– Många kastades ut i ovisshet. De fick en lapp i handen med vilken adress de skulle bo på, vilken medicin som skulle tas och numret till försäkringskassan. Somliga hade svårt att anpassa sig till sina nya liv och bostäder och fick utstå trakasserier av omgivningen. Många av de som fick lämna Furunäset for illa och självmordsstatistiken sköt i höjden under den här tiden, säger han.

Morgan Stenberg säger att många tidigare anställda har uttryckt sorg över hur nedläggningen gick till och att allt gick så fort. Staten lämnade över ansvaret för patienterna på kommunen som inte var förberedd.

Furunäsets sjukhus kallades från början Piteå hospital och asyl.
Furunäsets sjukhus kallades från början Piteå hospital och asyl.

– Det blev ett jätteglapp med så mycket tragik. Människor som inte tagit del av samhället på 20 år eller mer skulle nu klara sig helt själva, säger han.

Äldreboendet Mogården byggdes för att kunna ta emot Furunäsets "gamlingar" medan särskilt sjuka patienter flyttades över till en avdelning på Rättspsykiatrin i Öjebyn där de fick vara kvar så länge de levde.

På Furunäset fanns långvårdsavdelningar visserligen kvar en tid efter nedläggningen. Men resten av sjukhuset fick en helt annan användning. På 90-talet såldes sjukhuset till ett kommunalt fastighetsbolag för den symboliska summan en krona och en företagsby började byggas upp. I dag finns där hotell, restauranger, bankverksamhet, callcenter, kommunal daglig verksamhet, glasblåseri träningslokaler med mera.

Efter att sjukhuset stängt gjordes platsen om till företagsby.
Efter att sjukhuset stängt gjordes platsen om till företagsby.
Furunäsets mentalsjukhus

Piteå hospital och asyl invigdes 1893.

Sjukhusbyggnaden, en fyrlängad byggnad som omsluter en rektangulär gård, ritades av arkitekt Axel Kumlien. 

Asylen stängdes 1929 och Furunäset kallades då för sinnessjukhus ända fram till 1940-talet då benämningen istället blev mentalsjukhus. 

De första patienterna anlände sjövägen på båten Rurik. Med på en av dessa resor fanns fröken Anna Lindersson. Hon kom att sitta här i 67 år och är den person i Sverige som suttit inspärrad längst tid på institution.

Sjukhuset och marken runt omkring omfattade 138 hektar och var i mångt och mycket självförsörjande. Såväl personal som patienter bodde här.

Som mest vårdades här 800 patienter samtidigt.

Elchocker, fastspänning, timslånga bad och lobotomering, var behandlingsmetoder som användes här.

1898 invigdes en kyrkogård på området. Här ligger 962 personer begravda, både patienter och anställda.

Mentalsjukhuset stängdes 1987.

Efter att sjukhuset stängt gjordes platsen om till företagsby.

Källa: Piteå museum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!