I två års tid har Piteå genomfört ”Hur många köttbullar går det på en ko?” – ett projekt med fokus på att minska matsvinnet bland kommunens skolor.
– Att förstå matsvinnet är väldigt komplext. Det finns väldigt många faktorer som påverkar. Allt från matsalens miljö till kryddningen så det är minst sagt en svår fråga, säger Maria Nordvall från Måltidsservice.
Projektet är utformat som en tävling där den skola med minst matsvinn per elev belönas med en valfri rätt som serveras i slutet av tävlingen. I och med tävlingsaspekten är det oklart hur tillförlitliga dessa mätningar blir.
– Det kanske är så att mätningarna blir missvisande i och med att det handlar om en tävling. Kökspersonalen på plats är väl de som egentligen har bäst koll på hur mycket mat som kastas, säger Maria Nordvall.
I den senaste tävlingen deltog fem frivilliga skolor. Totalt handlade det om fyra diskinlämningar där tallrikssvinnet, det vill säga maten som kastas från tallrikarna, mättes. Utifrån kommunens siffror från tävlingen beräknas de fem skolorna kasta mat för drygt 340 000 kronor, i rena livsmedelskostnader, varje skolår.
– Vissa skolor tog tävlingen väldigt seriöst. På en skola var det bland annat ett barn som samlade ihop sina kamraters potatisskal och åt upp dem för att minska matsvinnet, säger Fredrik Marklund, projektledare.
Nekade tillträde
Förvaltningschefen Jan Ställ sätter dock stopp för en oberoende mätning av matsvinnet för att jämföra med kommunens siffror.
– Vi utför våra egna mätningar och vill ha kontroll på våra resultat. Ni får ta del av vår utförda undersökning, men inte komma ut på plats, säger Ställ.
På Strömbackaskolan var man dock positivare. Med en lånad våg på plats, kalibrerad mot avfallshinkarna, mättes avfallet som kastats i hinkarna under två dagar och siffrorna visade ett nästan dubbelt så stort tallrikssvinn jämfört med kommunens eget resultat.
Mätningen på Strömbackaskolan visar att det kastas drygt 40 gram mat per elev och dag. Siffror som ger en avsevärt högre kostnad jämfört med kommunens undersökning.
Totalt handlar det om närmare två kronor i kastad mat per dag och elev – det vill säga omkring 1 500 kronor per dag eller drygt 270 000 per år på en skola bara i tallrikssvinn.
Då kvarstår fortfarande ett stort mörkertal i den mat som kastas direkt från matformarna.
– Det är rent ut sagt åt helvete att så mycket mat bara kastas. Det handlar om en hel del pengar som skulle kunna gå till något betydligt bättre, samtidigt är vi medvetna om att svinnet aldrig kommer kunna försvinna helt, säger kommunalrådet Peter Roslund (S).
Ingen uppföljning
Enligt kommunens egna mätningar på fyra diskinlämningar ligger tallrikssvinnet relativt lågt. Snittsvinnet landar på lite drygt 22 gram per elev jämfört med naturvårdsverkets uppgifter där siffran landar på runt 35 gram per elev.
– Vi har inte jämfört våra resultat med andra kommuner så vi vet väl inte riktigt vart vi står på ett nationellt plan. Men vår målsättning är alltid att komma så nära verkligheten som möjligt, vi vill se ett minskat matsvinn, säger Maria Nordvall.
Enligt de kommunala styrdokument som reglerar skolmåltiderna kostar ett gram mat drygt fyra öre. Detta skulle innebära att varje elev slänger mat för nästan en krona dagligen, baserat på kommunens egna siffror.
– Det är klart att det blir en hel del pengar i slutändan. Men det är inget vi har gjort någon uppföljning på. Huruvida det blir en uppföljning eller ej är inget jag kan svara på, det har vår kostchef Maria Stoltz ansvar för, säger Maria Nordvall.
Vi har försökt nå Stoltz for en kommentar, men utan framgång.
Kökens ansvar
I Piteå är det varje separat mottagningskök som själva avgör hur stora beställningar de vill ta emot från tillagningsköken.
– Vet matsalspersonalen att en viss maträtt går åt mer än antalet beräknade portioner så går det att korrigera ute i respektive kök. Ett tydligt exempel kan vara när korv och mos serveras. Motsvarar elevunderlaget 100 portioner kanske 140 portioner beställs in när det är en populär maträtt. Samma sak kan ses vid mindre populär mat, då kan färre portioner beställas in. Mottagningsköken har med andra ord själva möjligheten att anpassa mängden varor de tar emot, säger Maria Nordvall.
Att kommunen själv inte genomfört någon mätning av matsvinnet på reguljär basis är något som förvånar Peter Roslund.
– Jag trodde att det gjordes mätningar förutom i tävlingssyfte. Det ingår i deras uppdrag att ha koll på sådana här frågor. Samtidigt är de självstyrda och hanterar operativa frågor så som denna själv, säger kommunalrådet.
Roslund passar även på att kritisera det rådande regelverket kring livsmedelshanteringen ute på skolorna.
– Statens regelverk är under all kritik. Köken kan tvingas kasta otroligt mycket mat, helt i onödan, bara för att regelverket är för snävt. Tidigare kunde matsvinnet ges till grisbönder i området, men på grund av regelverken är det inte längre tillåtet. Det bästa som blir av maten som kastas är att det blir matjord. Förjävla dyr matjord dock, säger han.