I Norrbotten polisanmäldes 100 personer för bidragsfusk, men bara sju har hittills lett till åtal. Hela 57 fall har lagts ner av åklagarmyndigheten. Resterande 36 fall har ännu inte behandlats.
Peter Larsson är chef för försäkringskassans enhet som utreder bidragsfusk i länet. Han berättar att enheten hanterade cirka 1 000 fall i fjol. I många fall handlade det om anonyma anmälningar.
- Ofta saknar anmälningarna substans och fallen läggs ner utan åtgärd, men i 100 fall bedömde vi att det handlade om bidragsfusk och gjorde polisanmälan.
- Jag vet inte, men kanske har vi varit för noggranna och brytt oss om för små summor. Det är inte kul med tanke på allt jobb som lagts ner, men samtidigt är det väl bra att mycket inte är brott, säger Larsson.
Det känns som om försäkringskassan använder arbetskraft och tid på ett ganska dåligt sätt?
- Vi måste helt klart förbättra rutinerna och öka samarbetet med åklagarmyndigheten. Samtidigt bör den nya lagen där även oaktsamhet kan leda till åtal, innebära fler fällande domar. Det behöver alltså inte finnas ett uppsåt, det räcker med att vara oaktsam, säger Peter Larsson.
- Skillnaden mellan oaktsamhet och grov oaktsamhet handlar väl i första hand om beloppstorleken, men när det gäller bidragsbrott finns ingen bra rättspraxis som vägledning än, säger kammaråklagare Karin Hansson, Luleå.
Tror du att fler kommer att åtalas med den nya oaktsamhetslagen?
- Eftersom området för straffbarhet vidgas kan man vänta sig det. Samtidigt är det möjligt att folk skärper sig när de förstår att de riskerar straff.
Varför ledde så få fall till åtal under 2007?
- Innan lagändringen måste det ju finnas ett uppsåt och det är åklagaren som har bevisbördan.
Över hälften av fallen har lagts ner utan åtgärd. Är försäkringskassans underlag för dåliga?
- I vissa fall kan det ha handlat om väldigt låga belopp och vår nedre gräns går vid 800 kronor, men vi har haft en fortlöpande dialog med försäkringskassan och det har blivit bättre, säger Karin Hansson.