Makaber resa i brott och straff

Det var en makaber och eländig resa i brott och straff som Morgan Stenberg, Piteå museum, bjöd på på onsdagskvällen. Från 1400-talet och framåt har mycket hänt inom rättsväsendet.

Makabert. Morgan Stenberg, Piteå museum, gick igenom historien om brott och straff på onsdagskvällen.

Makabert. Morgan Stenberg, Piteå museum, gick igenom historien om brott och straff på onsdagskvällen.

Foto: Annika Lahti

PITEÅ2017-01-18 21:37

Solanderföreningen hade bjudit in Morgan Stenberg för att han skulle prata om brott och straff genom historien. Ett intressant ämne att döma av den engagerade publiken som lyssnade och ställde frågor.

Innan dagens rättsväsende gick det betydligt vildare till att utdöma straff och bestämma för vilka brott man skulle straffas.

Stenberg gick igenom brottshistorien, vilka brott som straffades mest. Exempelvis var hor, eller som det hette då, lömskaläge, förbjudet utom äktenskapet på 1600-talet.

– Kvinnorna var överrepresenterade i brottsstatistiken. Männen klarade sig.

Den näst sista häxbränningen i Sverige skedde i Piteå. 1704 brändes den sista häxan på bål.

Straffen förr var minst sagt makabra.Skampålen där man kunde få stå i fler dygn, ris och spöstraff där det var vanligt att man förblödde till döds, den plågsamma trähästen där brottslingarna fick sitt på triangulär form tills de fick stora problem i underlivet.

– Kvickjord var ett annat straff för kvinnor. De blev levande begravda istället för hängda som männen. Man kunde inte riskera att någon tittade under deras kjol om de hängdes.

Stegling, en förlängning av dödstraffet där kroppen stympades upp och sattes på pålar.

– Man kan inte säga annat än att det var råa och fantasifulla när det gällde straff på den här tiden.

I Sverige togs dödstraffet i fredstid bort 1922.

– Men för bara 44 år sedan kunde man dömas till döden i krigstid i vårt land.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om